Yes yes yes!

Äntligen!
Nu är det klart.
Har fått ett vikariat nästa år på ett riktigt trevligt ställe.
Har inget signat, men fick ett samtal nu på morgonen om att det är klart.

LYCKA.
Obeskrivbar sådan.
Eufori!!!!!!!!!!!!!!!!

Lost for words.
For once ;-)

Nu ska jag packa febrilt, i eftermiddag styr jag och prinsen kosan mot
Arlanda för vidare transport till syrran & company i Holland.

Gissa om jag kan andas ut nu ett tag. Kommer bli många skratt
och tårar i veckan som kommer. Kikar nog in därifrån som vanligt
och lägger en rad hos er.

Nagelbitartajm

Holy crap.
Kunde inte sova alls i natt.
Många saker som bubblade i mitt huvud.
Hyperläge och ändå otroligt trött.
Väntar såklart på att jag ska få besked om nytt jobb.
Och så har jag fått tråkiga nyheter om en vän.
Blandad kompott.
Lite oro här med andra ord.
Nymålade naglar med trasiga nagelband.
Santa Baby. Give it to me.

Always believe

En god vän lade upp ett citat på Fejjan idag.

"Always believe that something wonderful is about to happen".

Åh vad jag gillade det! Att vakna på morgonen och "låtsas" att
det ligger en dag av magi och positiva överraskningar framför en.

Jag tror ju på The Law of Attraction. Att vi får mer av det vi
fokuserar på. Ibland suger vi (läs jag) på att fokusera rätt.

Ibland är det lite lättare att göra det.

Som igår till exempel.
Jag var på en fantastiskt mysig intervju med två varma och
positiva kvinnor. Kände ett ljus tändas i jobbsökarmörkret.
Åkte därifrån väldigt glad och tillbringade sedan hela dagen
i ett shoppingcentrum där jag bockade av en hel del på
"att-göra"-listan. SÅ skönt.

Sedan blev det full fräs till sonens julfika på skolan och
efter hem med värkande fötter och ben för att laga
middag och mysa.

Då ringde telefonen. De vill att jag ska träffa några till
i organisationen. Vi diskuterade till och med lön.

Hörrni, det här känns positivt. Och jag tänker verkligen
anamma tanken om att något underbart är på väg att hända :-)

Kram på er, mina vänner i cyberrymden.

Lite myspysigt

Tänk vad dagarna är olika, iallafall i min värld.
Och tänk vad de påverkas av människorna i vår omkrets.

Igår var mitt humör upp och ner. Som en berg- och dalbana
passande nog. För sonen var hemma med ont i örat och byggde
rollercoasters i Wii precis hela dagen. Och ville ha min hjälp var
tionde minut. No kidding.
Jag fick INGET gjort.
Och är det något jag lärt mig är det att det känns så mycket
bättre när man åtminstone gjort något liiitet vettigt under dagen.

Det kan handla om att ha sökt ett jobb eller tio.
Eller att städa ur ugnen.
Eller att köpa en julklapp.
Eller betala räkningar.
Whatever.

Igår blev det rischokladsbak, men det kändes ändå inte så produktivt.

Hursomhelst.

Idag har sonen varit på lussefirande i skolan och därefter gick
de hem till sin fröken ändra fram till mellis på em. Matsäck o grejor.
Tycker det är kul att de hittar på skojiga saker för ungarna.
Ska hämta honom om en stund.

Själv har jag haft en gammal pluggkompis på besök, vi har fikat,
promenerat till skidbacken och sett Stockholm i alla väderstreck,
käkat thai och besökt vår kyrka som är jättefin inuti. (Nej, jag
är inte särskilt kyrklig av mig, men jag gillar rummet jättemycket).

Nu faller kvällen igen, fast det bara är eftermiddag och även om jag
inte fått något gjort själv har jag umgåtts. Energi, glädje.

Och idag är mycket bättre än igår.

Och i morgon, mina vänner, ska jag på en intervju. Lovely.

Skört

Idag är själen skör.
Just så känns det.
En oro i kroppen.
Ilska över eviga nej.
Sorg över situationen.
Jag vill göra som Ronja.
Gå upp på en hög bergstopp och vråla.
Jag önskar vid sådana tillfällen att jag
hade någon jag älskar vid min sida.
Som i de romantiska filmerna.
Stark, ändå känslig och mjuk.
Trygg. Stabil.
Jag skulle vilja gråta ut i hans knä
och han skulle klappa om mig och säga
att allt blir bra. Det blir det alltid.

Men hur länge ska jag vänta på att få
tillbaka mitt liv. Ett jobb jag trivs med,
en inkomst?

Det känns som jag inte har något värde
att erbjuda. Att jag inte är intressant nog.
Jag vet ju att jag har MASSOR.
Men det är precis som förr, när jag ville bli
sedd och aldrig blev det - av de män jag ville
ha. Det är en liknande känsla. Funderingar
över varför de andra tjejerna var bättre.
Varför jag inte dög till.

Sedan förstår ju även jag att konkurrensen
är hård. Att vi är många som behöver få ett
jobb. Jag förstår intellektuellt sett att det är
lättare att anställa någon med en färsk jobb-
bakgrund. Det känns tryggare.

Men jag då?

Hallå!!!
Här är jag.

Merry X-mas to me - behöver tips!

Efter den senaste tidens bedrövelser är det dags att pigga upp
det egna jaget med en fantastisk julklapp.

Funderar på att konvertera från PC till Mac och kikar nu
på specarna. Idag sitter jag med en laptop med 15 tums skärm.

Kikar på iMac som har 21,5 tum och 27 tum att välja på.
Räcker det med 21,5 tum eller kommer jag att ångra att
jag inte valde "monstret". Det är rätt stor prisskillnad.

Tycker 15-tummaren är för liten, det är ju en laptop och jag
har längre saknat en större skärm.

Vad säger ni som har Mac (om nu någon har det)?
Vad använder ni?

Jag jobbar i datorn både med lite bildfix (men är ju inte någon
reklambyrå direkt) och vill kunna göra musik i garageband o s v
samt använda iPhoto och iMovie. Gud så skojsigt.

Men storleken, storleken....

Om jag väljer 21,5:an kan jag nog kosta på mig en iPad också,
så jag och sonen kan sitta i soffan o surfa.
Om jag väljer 27-tummaren blir det bara den, punkt. Budget spräckt.

Hur skulle ni resonera?

Skit också!

Var ju inne och jobbade på ett företag i två veckor på prov.
Idag fick jag beskedet att jag inte får vara kvar.
Av olika skäl. Litet företag, inte rätt uppgifter
för mig (ägaren trodde jag skulle lämna honom inom kort)
osv. Vill inte skriva om det här.

Men SKIT OCKSÅ!

Det var så nära.
Det är knäckande att få nej när folk har träffat mig,
sett mig "in action". Jag tycker att de inte borde vilja bli
av med mig. Är det förmätet att tycka så?
Jag vet många arbetsplatser som uppskattat mig och det
jag gjort. Men nu verkar de inte finnas längre. WTF.

Det är något med det där,
att folk har svårt att hantera när man har idéer och mycket energi.
Så himla Jante-aktigt. Typiskt svenskt.

Gaaaaa.
Och inga ostbågar har jag hemma heller.
Får ta det first thing in the morning.
Här ska tröstätas.

Nu drar jag snart

till Sollentuna och lunchar med ett gäng gamla kollegor.
Vi ses lite då och då, det är jag som fixar återträffarna,
men nu var det flera år sedan.
Det är tre killar, nåja, män och jag.
Många skratt brukar det bli och en härlig stämning.
Passar ju bra här nu när solen skiner.

Är på oerhört gott humör här. Det bubblar och spritter i kroppen.
Spännande möte i eftermiddag också.

Life is good right now :-)

Jag suger på

en liten karamell just nu.

Den är liten och färgglad och helt klart den mest spännande godsaken på länge.
Jag småknaprar också på en karamell av det större slaget.
En traditionell karamell. Inte lika spännande. Men tryggare.
Man vet vad man får.

Än så länge är godiset till låns.
Jag får liksom provsmaka lite.
Men den lilla karamellens tillverkare verkar lovande.
Han har lovat mig en längre provsmakarstund.

Vågar inte skriva mer här. Det vore att utmana ödet.
Provsmakningar är spännande.
Särskilt när det är goda pastiller.

Vill undvika smällkarameller, de ser väldigt spännande ut på utsidan.
Men kan vara helt tomma inuti eller innehålla äckliga godisar.

Nej jag vill veta vad jag får. Men jag kan också ta en liten risk.

Återkommer när jag får äta upp hela karamellen.
Det blir en fröjdens dag.

(och ni som undrar varför jag surrar om karameller kan fortsätta att undra. My name is Bond. Happy Bond. With a license to suck.)

*smaskar glatt vidare*

Nu blommar det....

Prinsen funderar

Från rummet:

- Mamma, saknar du att vara barn?
- Mmmm, ja, kanske lite ibland.
- Men du är nöjd med att vara vuxen?
- Ja
- Vad bra, för jag vill ju inte att du ska vara missnöjd med ditt liv.
*modern fnissar*

En centimeter gör skillnad

Tänk att även de minsta förändringar kan vara märkbara.
Göra stor skillnad.
Som att jag upptäckte att min arm går att lyfta liiiiite mer.
En centimeter kanske. Min frusna skuldra har ju låst fast armen i ett läge i ett år och fyra månader. Kan inte lyfta armen uppåt, stannar på 90 grader åt alla håll. Kan inte ta mig på ryggen. Har ont när jag ligger på sidan.
MEN, nu, denna lilla förändring. Upptäckte den när jag skulle raka mig under armen, något lite lättare att komma åt. Halleluja så glad man kan bli! :-) Jag vet ju att det här är något som kan ta 1,5 år till 3 år innan det är bra igen. Men 1,5 år är lång tid utan en fungerande arm. Nu ser jag ljusningen, även om den är liten. Vägen framåt. Lycka. Tänk att jag kommer få armen tillbaka :-)

1 centimeter gör även skillnad på magen. Det liksom fladdrar ovanför bältet som sitter tight. Fläsket har ett eget liv. Inte bra. Och nu tror ni det väl inte är sant, men jo, jag har fått en hälsporre också. Har eg haft det i femton år, alltid gått med tofflor inne, men nu tar det ny fart. Suck. Det gör det hela lite svårare att promenera kan jag säga. Det gör ju ont.

MEN

Där bryter jag.
För jag vill hylla min armcentimeter.
Hurra hurra hurra hurra.
Allting blir bra igen.
Till sist.

En bra start

Tjohej så var sonen hemma igen.
Han forsade in igenom dörren, pussades och kramades,
sedan försvann han in på sitt rum.

En timme senare kom han, försedd med allehanda
gosedjur och ville gooooosa.
Trött liten kille, ganska så gnällig.
Jag klappade honom på ryggen, precis som jag gjorde
när han var en liten bebis. Pussade på huvudet.
Lät honom ligga där och vila mot mitt bröst en stund.

Nu på morgonen vaknade han glad som en lärka.
Sovit hela natten. Full av energi.

När han åt sin frukost, havregrynsgröt med färska
hallon, ropade han (jag var i badrummet):
- Mamma, jag ÄLSKAR din matlagning.
- Gör du? Så roligt.
- Ja, hur har du lagat den?
Paus
- Med kärlek eller? (jag hörde leendet i rösten)
Underbara unge.

Lekte lekar hela vägen till skolan, fnittrade och
ville vara kvar till 16 idag.

På hemvägen, efter lämningen, fylls hela jag med
glädje. Den forsar och bubblar i varje ven.
En bra start är så skön, så viktig, helt underbar.

NU tar jag tag i resten av dagen, med energin och
glädjen väldigt närvarande :-)

Hoppas jag smittar av mig lite :-)

Om familjen

Var inne hos Fru Sederblad och läste om deras mysiga kväll.
Tankarna tog fart.

Det där kan jag sakna. Familjekänslan. Villan. Pysslet. Spelen. Jag lever ju själv med min son, i en liten lägenhet. Visst har vi det mysigt. Men lite då och då kommer han till mig och säger att han önskar att jag och pappa levde ihop, att vi alla var en familj. Ändå var han bara över året då vi separerade, det enda han vet om är att leva såhär. Men "drömbilden" finns där.

Jag drömmer om ett hus med vita pelare. Ett i amerikansk stil. Med veranda och hammock på framsidan. Med högt i tak på nedervåningen, ett öppet rum till höger med en stor gran. En stor spis som är tänd och sprakar. Den höga granen och klapparna.

Den stora familjen som går runt och skrattar och trivs.














Exakt så här ser det ut :-) Hittade bilden för länge sedan och sparade den. Var det här huset finns vet jag inte. I USA tror jag. Men jag älskar huset.

Visst är det en Hollywoodifierad bild. Men den finns ändå där.

Och visst är det smidigare här, med en liten lägenhet nära skolan.

Det viktiga är att vi mår bra, jag och prinsen. Det gör vi verkligen.

Fast, som sagt, när jag läser på hos Fru Sederblad blir jag lite avis. Hon har några av de där elementen. Det verkar så mysigt. Och hon förstår hur bra hon har det också :-)

Drömmar ger näring. Vad drömmer du om denna helg?

Jag kan ändå inte låta bli att undra

om den där talgoxen, eller de där talgoxarna som knackar på mitt fönster, sitter på min balkong och inte vill ge sig - om de är någon jag känner. Mormor och morfar.

Det är så intensivt. Konkreta blickar. Otroligt charmigt.

Tänker iallafall på dem. Mommo och moffa.
Saknar dem ibland. Tur det finns bilder och filmsnuttar.

Igår röjde jag i IT-världen. Idag blir det jobbsök.
OCH JAG MENAR DET :-)
I em kommer prinsen hem. Tänka att någon kan vara så saknad på två fjuttiga dagar.

Rensa rensa rensa

Idag SKULLE jag söka jobb.
Men för att kunna göra det, i lugn och ro, bestämde jag mig för att rensa i dataröran först. Ibland måste man det, precis som att röja hemma.
Sagt och gjort. Har tillbringat hela morgonen med att gå igenom tusentals mail i tre inboxar. Har sorterat, slängt, arkiverat, avregistrerat nyhetsbrev och så vidare.
Nu, en halv dag senare, är jag klar med den delen.
Så ofattbart skönt.
Nu är det alltså dags att söka lite jobb.

Men först...

Måste jag väl ändå få...

Sätta mig i soffan och se ett avsnitt av en favvisserie? Eller?

Och förresten. VARFÖR ÄR DET SÅ JÄKLA MÖRKT klockan 14.26.??!!!
Det går jag inte med på. Jag protesterar.
Går väl inte så långt att jag kör "våga vägra vinter à la studenttiden i Växjö" (demonstrera iförd badkläder). Men jag blir liiiite sur. Det känns som dagen är över. Den har ju just börjat jueh.

Nåväl.

Det går ingen nöd på mig.
Barnledig.
I full fart.
Hyfsat frisk.
Pigg o glad kexchoklad.

Ha en trevlig lördag allihop.
Själv kommer jag sitta som fastklistrad kl 20. Så mycket bättre - mmmmmmm.... :-)

Egen tid

Sonen vaknade tidigt, skrikandes. Mardrömmar om varulvar.
Kom in till mig och gosade en stund, sedan var det full rulle.
Volter i sängen. Glädjerop. Bus och pussar.
Han har en oändlig energi när han är utsövd och vaknat
på rätt sida, vilket han oftast gör :-)

Lämnade honom på skolan och sedan har dagen förflutit.
Jag har röjt lite hemma. Administrerat lite saker. Tvättat.
Nu kommer kvällen och prinsen är hemma hos en kompis i
klassen för första gången och leker. Jag ska hämta vid 19.

Dagen blir så lång när man inför nya moment. Helt plötsligt
fick jag tid över. Härlig känsla, om än lite konstig. Brukar ju
umgås med sonen den här tiden.

Nåväl. Gör lite egna lyxsaker som Wordfeudar och kollar på TV.
I morgon blir det fullt påställ med shopping och städning och
hela konkarongen.

Ett rent hallwette ;-)

Hahaha!
Eller
MUAHAHAHAHA :-)))))))

För nu är det snart dags för sonens kalas,
med det sedvanliga HALLOWEEN-temat.

Googlade på lite länkar och blev grymt inspirerad.

Vad sägs om de här små söta pumporna från
Martha Stewart?

























Eller den här ormtårtan, från ovanstående sajt.
















Eller lite festliga ballonger? (samma inspirationskälla)
















Sonen längtar efter sitt kalas på fredag.
Det ska bli riktigt roligt att fixa.
Mamma kommer på torsdag och stannar över helgen.
På lördag fyller prinsen, då blir det surprisebesök på Globen
och Batman-showen. Han kommer ha en toppenhelg :-)

Här är länkar till två andra bra sajter för
Halloween-kalas:

www.ungafakta.se/pyssel/halloween/

och

http://www.kalasguiden.se/lekar/lekar-for-stora-barn-2/

Idag händer det

Idag ringer de från de två olika företagen jag träffat på två dagar och säger att de vill träffa mig igen. Det har jag bestämt mig för. Det är min tid nu. Min bästa tid är nu. Eller hur?!

Och jag är ett fynd.
Come and get me now. Men ni får slåss lite sinsemellan först.
Det vore så kul att ha två att välja mellan.
Det skulle vara att avsluta den här arbetslösheten med stil.

Idag händer det ;-)

Det är bara att låtsas

Visst är det underbart att få chansen att gå på intervjuer.
Man ska vara glad och tacksam när man valts ut bland hundratals sökande.
Och gårdagen tillbringades med en lång sittning på ett stort svenskt företag. Jättetrevliga människor. Hoppas de gillade mig. Min förkylning hotar att spränga skallen och jag fick verkligen kämpa för att hålla mig alert.

Idag ska jag på ännu en intervju, angående en tjänst jag känner mig ljummen inför. Jag behöver sova, vila, bli frisk. Men inte. Det är bara att duscha, klä upp sig igen och åka ut och låtsas lite. Låtsas och ändå vara sig själv. En fin balansgång.
























Bilden är lånad från Shiho Nazakas blogg:
http://shihonakaza.blogspot.com/2008/11/illustration-friday-pretend.html

Vad skrattar du åt?

Sitter här och filosofierar. Tittar ut genom fönstret, storm och regn ute. Längtar efter prinsen som snart är hemma från skolan. Han var inte riktigt kurant i morse, snöt ur sig kilovis med gult snor o var på dåligt humör. Gav honom en alvedon och skickade iväg honom. Gillar inte när folk gör så, men nu har han varit borta sju skoldagar på semester och han halkar för långt efter annars.

Själv håller jag på att tappa rösten. Spännande värre.

I morgon är det dags för intervju igen. Vill inte berätta om detaljerna här, men den verkar bli annorlunda och utmanande. Gud hjälpe mig.

Vet inte varför jag började fundera på vitsar, jag är ju så värdelös på att komma ihåg, men älskar att skratta.

Mamma drog en gammal goding i Grekland. Läses med finlandssvensk brytning:
"Vakna klockan åtta. Full klockan nio. Korta, sköna dagar."

Den får iallafall mig att fnissa. Har du något roligt på lager?

I said BRRRRR....

Gud så KALLT det är.
Och MÖRKT på morgonen.
Har fått en chock efter återvändandet från Grekland.
Grymt uppvaknande.
Sonen var jättearg i morse, han gillar inte att klä på sig en massa kläder. Själv funderar på när jag ska bila till S-tälje och byta däck på bilen. Vill ju inte köra med dubbdäck i förtid för länge heller. En balansgång det där.

Här är det full fart med jobbsökerier som vanligt, vad annars.
Fryser men det är ändå skönt att vara hemma på något sätt.

Städade balkongen igår och tänkte ge mig ner till Sickla en sväng för att köpa någon form av presenning till balkongbänkar och trägolv som jag nu lutat mot väggen.

Vad roar ni er med denna iskalla måndag?

Uppifrån

Hemma från underbara, färgsprakande Grekland.
Gudarnas rike.
Vi hade en hel del regn på semestern.
En dag var det både storm, åska och regn.
Jag gick ner till havet och fotograferade med min iPhone.

Här kommer mitt bidrag till Kandys fototävling på temat "Uppifrån"
(som du hittar här).

Vilken supersmurfig dag

Kl 11.40 bestämde vi oss. Vi skulle minsann promenera till Sickla och se på Smurffilmen. Kollade tiden.. Shit! 12.40...

Kl 12.10 gav vi oss iväg. 12.15 smurfar sonen till det rejält, faller och ramlar i en lerhög. Vi går hem igen o byter kläder.

Kl 12.41 är vi vid biografen, litesmåsvettiga. Härlig film, många skratt. Sonen äter popcorn o njuter. Efteråt smurfar vi i oss lite skön pasta Bolognese och - som om det inte skulle vara nog - supergoda bullar på fiket.

Nä, det blev ingen shopping. Det blir sällan det med en prins i släptåg. Väl hemma igen blev det städ för modern o kompislek för sonen.

Nu är modern nedsmurfad i en soffa och tvivlar på att hon kommer upp igen. Skön söndag.

Det fastnar

Jag försöker dela med mig av små kloksaker till prinsen lite då och då. Bland annat försöker jag få honom att njuta av stunden som är här och nu. Att inse att livet är sådant. Vi har bara dagen idag som garanti. Vi kan och ska längta och drömma såklart, men också se det vi har idag som är bra o uppskatta det.

Ikväll låg min "snart-åttaåring" i soffan brevid mig, åt popcorn och vi såg en nyinköpt barnfilm. Jag frågar sonen om han har det bra. "Jag njuter av stunden med dig här och nu" svarar han och tillägger "det kommer en dag när du inte finns mera och då kommer jag vara väldigt ledsen. Därför njuter jag av nuet."

Det fastnar. Precis allt fastnar.

Lite senare säger han, som en kommentar till en händelse i filmen: " Det där är ju amatörernas julafton" (när bovarna gör bort sig). Hahahaha.

Vid läggdags stoppar jag om honom. Han lyser som en liten sol, älskar att lägga sig när han är trött. Jag överöses av pussar och kramar.

Lycka, här och nu.

Because I'm worth it!

Glada nyheter från mitt håll :-)
Jodå!

Nädå, inga jobbnyheter alltså.
ANDRA nyheter.

Nästa vecka åker jag och prinsen till Grekland med min lillasysters familj och mina föräldrar. Fick reda på det igår och ja, vad kan jag säga, det är lite som en dröm som blir sann. Det var längesedan jag var vid Medelhavet. Prinsen har bara varit där när han var sju månader. Han har aldrig upplevt en solsemester på det viset. Det är så fantastiskt att jag nästan gråter av glädje. Jag behöver ett jobbsökarbrejk. Och det bästa av allt är att allt är OK med skolan, pappan och AF.

Tjohooooooooo.

Visst ser det nice ut :-)

Prinsen klurar

Klockan 6.30 kommer han intassande till mig.
Jag mumlar att vi har sovmorgon och att jag vill sova iallafall en timme till. Vill han vara vaken får han gå upp och leka i sitt rum, annars får han ligga still brevid mig och försöka vila en stund till. Han stannar kvar. Jag kan ju inte riktigt somna, jag växlar mellan lätt vaket tillstånd och lite djupare dåsning. Han ligger faktiskt rätt still där. Jag kikar och ser att han har ögonen öppna.

Efter en timme harklar han lite *fniss*.
Jag kollar klockan. Ingen idé att dra ut på det. Grabben vill ha en vaken mamma. Jag klappar på honom och konstaterar förvånat att han legat brevid mig i en timmes tid. För att han ville det liksom.

Lite senare, vid tandborstningen, undrar han om jag vet vem han älskar mest i världen. Jag säger lite på pin kiv: dig själv! NÄHÄ protesterar han. Det vet du att jag inte gör.

Sedan tänker han en kortis. Och tillägger:
-Men vet du vad mamma. När du vilade låg jag faktiskt och klappade mig själv lite på kinden.
- Gjorde du?!
-Ja och jag tänkte att det var du som gjorde det då.

Min sötnos.
Underbara tankar och funderingar varje dag.

LÖV!

Är du en vinnare?

Som arbetssökande försöker jag piffa upp vardagen litegrann genom att tävla.

Eftersom min dator håller på att ge sig drömmer jag om en iPad. Och se, jag fann en tävling :-)

För att vara med och tävla ska jag självklart flagga för tävlingen också :-)
Tävla om en vit iPad 2 i Sveriges största gayblogg dennism.se Kul att hitta en ny spännande människa också att följa. Dennis verkar leva ett glammigt liv :-)

Vi ska se om jag kan hitta lite andra härliga tävlingar att flagga för här i inlägget. Var är du med och tävlar? Tipsa gärna!

Och så ber jag en liten bön uppåt att den där lilla söta vida paddan är min. Åh, jag skulle bli så lycklig.

Okey, då var det dags

Först ut: utvecklingssamtal med sonen.
Därefter ultraljud av min hals.
Äntligen får jag den kollad.

Fin dag idag.
Njöt i morse av rådjursmamman och hennes kids i vår dunge.
Vilken vardagslyx det är att ha så fina djur så nära i
omgivningen. Vackert.

Sonen var på gott humör. Han har vuxit i sin kropp och knopp
på ett helt annat sätt nu under året. Klarar så mycket själv.
Både han och jag njuter av det. Fast ibland blir han lite
förvånad. Som i morse. VA? ska jag bre mackan själv?
Eh - ja! Som du gör i skolan på mellis. Jaha... En övergångs-
period för oss båda tror jag *ler*.

I övrigt intet nytt. Nej på de senaste jobben. Jag söker vidare.

I väntans tider

Jo, det är jag ju.
Igen. Denna eviga väntan.
Söka. Intervjuas. Hoppas. Vänta.
Nej.
Söka. Intervjuas. Hoppas. Vänta.
Nej.
Söka. Intervjuas. Hålla föedrag. Hoppas. Vänta.

JA

Väntar jag på. Ett JA.

Tills det kommer åker jag ner och handlar lite. Ska vända på korvörena tänkte jag.
Kram på er!

En riktig hårdkörning

tog jag mig igenom härom natten och dagen.
Skulle in och hålla en presentation för ett företag, som en del i intervjuprocessen. Det var hårt jobb att sätta ihop innehållet. Jag är ju av den sorten att jag Googlar för att hålla koll på det senaste. De senaste teorierna, de senaste filmklippen o s v. Företaget verkade nöjda med presentationen, så håll nu tummarna gänget. De verkar vara ett härligt gäng också :-)

Tittar ut från mitt vardagsrumsfönster och idag är det sol och ekens löv börjar skifta färger från grönt till gult. Jag älskar hösten, fullkomligt fantastiskt vackert med dagar som denna.

Livet är lite upp och ner just nu. Det bor så mycket oro i kroppen och oron ger sig i uttryck i sjukdomar. Och det skapar mer oro. Vill bli friare i sinnet, hälsosam, frisk och stark. Men det är svårt att ignorera en tydlig klump som liksom sitter fast i halsen, som om någon tryckte in ett finger mot din strupe långt ner på halsen. Väntar besked på röntgen, men det tar ju sådan tid.

Nu ska jag bege mig ner på stan för en lunch med en väninna, ser verkligen fram emot det :-)

Kram på er!

En klump i halsen

Jo, det har jag.
Bokstavligen.
Det är fruktansvärt obehagligt.
Känns som något är svullet/förstorat i strupen, nedanför struphuvudet. Ska till VCT i eftermiddag.

Det känns av dygnet runt, även när jag inte sväljer.

GUD vad jag är TRÖTT på att vara orolig för saker och ting och TRÖTT på att springa på vårdcentraler. Men jag är glad och tacksam över att ha en bra läkare där :-)

Tills dess tar jag en fridag. Är skittrött efter allt jobbsökande, alla intervjuer och även sänkt efter en veckas rejäl förkylning. Det blir soffan, TV och lite Wordfeud.

Amen.

Du måste finnas. Du måste.

Tårar trillar här idag.
Orkar inte berätta.
Men jag berörs så ofantligt av Helen.

Ja men - just det!

Kom på något idag.
Något viktigt.
Hur det ska kännas på en arbetsplats.
Hur det har känts där jag mått riktigt bra.

Full fart framåt.
Öppenhet och generositet.
Roliga och kreativa kollegor.
En SPÄNNANDE arbetsplats.
Just det - SPÄNNANDE.

Nytänkande. Ung.

I konsultvärlden.

Jag sökte två jobb idag.
Ett inom event och ett inom PR.
En bit ifrån de jobb jag sökt tidigare.
Men när jag tänker efter passar det mig perfekt.
Antingen att kréera manus och innehåll för utbildningar och event, eller att skriva och påverka. Jag gillar båda delarna. Det skulle vara roligt att ha något nytt att lära sig, något nytt att bita tag i och utvecklas inom.

Just det - NÅGOT NYTT.

Jag gillar energiska arbetsplatser.
Inte där folk springer i 190 o hatar att ha för mycket att göra.
Snarare där det är full rulle och folk brinner för det de gör. Och trivs.
Där det finns en framåtanda.

Hoppas kunna finna en sådan plats för mig framöver.

Jag hävdar fortfarande att det ska vara roligt att gå till jobbet.
Och företagskulturen ÄR oerhört viktig.
Så det så.

Det kan gå fort

Ett inlägg.
Mycket känslor.
Tunga sådana.
Orkeslöst framför allt.
Men så - fem minuter senare.
Ett mail. Ett telefonsamtal.
En dörr som öppnas på glänt i jobbvärlden.
Yieeehaaaaa. Förnyad energi.
Intressant. Underbart.
Fortfarande hängig. Men mycket gladare :-)

Tänkte bara att ni skulle veta.

Saknad

Fick ett litet meddelande från Systeryster som undrade var jag tagit vägen. Tack M, det värmde gott.

Jag har inte haft något att skriva om helt enkelt. Det är tomt.

Jag inom två dagar fått två nej på de enda riktigt heta jobben jag hade på g.
Och nu måste jag ladda om, när jag helst bara vill rulla ihop mig i en liten korg, lägga täcket över och inte gå upp förrän någon står där med ett jobb, en inkomst, ett liv.

Jag skriver som jag känner just idag. De flesta dagar har jag ork att jobba med min inställning och tuffa på. De flesta dagar känner jag stor glädje över mitt liv, framförallt min son.

Men idag.
Nä.
Vill gråta.
Men det kommer inget.
Förkylning på gång i kroppen.
Känner mig oerhört sorgsen.
Mensen kom idag också, som ett brev på posten.

Som pricken över i:t får jag också höra av min syster att min mamma mår superdåligt (magsjuka eller migrän) och är på väg hem från Holland i detta nu. Hon var alldeles vimsig i telefonen på flygplatsen och visste knappt var hon var. Men jäkligt enveten, hon skulle HEM. Som tur är möter pappa upp på vägen när hon tar tåget från Köpenhamn.

Även sonen håller på att bli förkyld, en klassiker så fort man för ihop barn i stora grupper.

Köttfärs i ett kok på spisen. Lite lunch, lite jobbsök, mager shopping på Coop (har tomt i plånkan, jag menar TOMT) och tidig hämtning av sonen idag. Ska bara vila i em/kväll och låta humöret få vara som det är.

Jag saknar vettig sysselsättning (även om jag tränar och jobbsöker räcker inte det, jag är utarmad själsligt). Jag saknar en inkomst så jag kan köpa höst-/vinterkläder till sonen. Jag saknar ork att leta upp nya jobbspår, gå på nya intervjuer, bli testad tre hundra gånger igen. JAG ORKAR INTE!!! Jag saknar mig själv. Och jag saknar er. Läser lite ibland. Hänger mest på FB och spelar ett och annat parti Wordfeud. Thats it.

Puss vänner.

Tacksam

Upptäcker saker att vara tacksam över lite då och då.
De liksom poppar upp, jag har varit tacksam förut, men så - helt plötsligt - får tacksamheten en annan sida. Känner ni igen det?

Jag läser om en tjej som blev förföljd på bussen och mördad. Hon var söt som socker. Och jag börjar tänka att Gud nog ändå skapade mig helt perfekt precis som den jag är. För om jag tvivlar på mitt värde ibland så som jag ser ut nu - hur skulle jag då tänka och känna om jag var supersnygg? Det finns alltid en annan sida av myntet. Jag skulle definitivt inte trivas med att gå runt och vara en sexmagnet. Och det menar jag på allvar.

Nej, det finns något genuint fint i vardagligheten.

Mitt i värsta frozen shoulder-problematiken dyker det också upp tacksamhetskänslor. Jag är glad över att min kropp ger mig signaler när något är fel. Jag är glad över att den är så stark att den orkar tuffa på ändå trots att ena sidan inte riktigt vill hänga med. Jag är glad över att den svarar om jag tar hand om mig själv och äter bra/motionerar.

Jag är glad över att jag är jag helt enkelt. Att jag har en förmåga att BESTÄMMA mig och köra på när jag vill. Har ägnat de senaste dagarna åt att röja i hemmet - mycket motvilligt. Avfrostning, skurande etc etc. Men nu är jag snart i mål. Ikväll kommer en av mina bästa vännner med son. Återstår proviantering och litet bolagsbesök. Och som vanligt är jag ute i sista minuten - men jag fixar det alltid.

Tack härliga kropp och sinne för att du finns där för mig. Jag är SÅ tacksam. Genuint tacksam.

Ps. Läste just en jätteintressant bok av Paulo Coelho som följde med Leva-tidningen. Den heter 11 minuter och handlar om en kvinna från Brasilien som lever som prostituerad i Schweiz. Området boken behandlar är sexualitet. Intressant bok indeed. Jag gillar de slutsatser boken kommer fram till, det är ett svar på det jag själv kommit fram till när jag funderat över vad som saknats i mina relationer. Läs! Ds.

Hemma igen

Och jäsiken vad kvavt det är. 27 grader ute och inne, men snart kommer regnet. Efter en lång dag (resa från Skåne, proviantering, tvätt och matlagning) sjunker jag nu ned i soffan. H A L L E L U J A! :-)

Semester

Hej vänner!

Har haft 1,5 veckas ren och skär semester. Sonen har varit hos pappa och kommer hem om några dagar. Veckan har bjudit på förrådsrensing o diverse andra småprojekt. Framför allt har jag varit duktig och tagit tag i vikten, målet är ju att ha ett normal-BMI i höst. Som ni vet vill jag ju förminska bysten och då är det viktigt att vara i "rätt" form när det väl är dags.

Var på ännu en intervju idag som gick bra, det kändes lugnt och bra. Vet inte riktigt när de hör av sig igen. Jag beväpnar mig med tålamod som vanligt.

Har dejtat lite de senaste veckorna och det har varit så mysigt att vara i någons fokus ett tag. Väldigt lugnt umgänge, steg för steg. Nu åker han iväg i morgon och är borta till mitten av augusti, det blir bra. Tid för tankar och reflektion. Och så blir det fullt fokus på sonen :-) Nästa vecka drar vi en sväng till södra Sverige för att träffa mina föräldrar. Självklart fortsätter jag att söka jobb, tills jag är i hamn.

Jag hoppas ni har det bra i semestersverige. Skickar er allihop en stor kram!

Det finns hopp

Hej vänner!

Det var ett tag sedan jag uppdaterade här, hoppas ni fortfarande kikar in :-)
Det har varit några intensiva veckor här. Efter resan till min syster kom vi hem och sonen har gått på fritids. Eftersom det är friare tider på sommaren blir det också mer lek med kompisar. Sonen har äntligen hittat en bästa vän i en kille i klassen. De har lekt en vecka i streck - på fritids och efter. Sonens kompis pappa och jag har också umgåtts och haft trevligt ihop med barnen. Jag känner mig så tacksam över att saker löser sig här i området. Ju fler man lär känna, desto bättre och enklare blir vardagen. Jag gillar det femtiotalsaktiga i området, en känsla av trygghet och ett glatt hej på gatan.

Igår åkte prinsen till sin pappa och jag saknar både honom och de senaste dagarnas kombinerade barn/vuxen-umgänge. Nu är jag barnledig i två veckor och det finns en hel del att ta tag i.

Åt ostbågar igår och det var sista gången på länge. Jag vill ju verkligen få till den där bröstförminskningen som läkaren skickat remiss till och jag tror jag måste gå ner ca 8 kilo för att få göra operationen. Det liksom sjönk in i går kväll. "Om du verkligen vill det här måste du TA TAG i det". Så idag tänker jag på allt jag äter och dricker :-)

Fick ett negativt besked på ett jobb jag sökt och deppade en dag. Men nu är mitt andra heta spår ännu hetare och det kan nog bli något där. Det SKA bli något där. Och det känns kanon. Skickar energin åt det hållet: "Jag är så tacksam för det här fantastiska jobbet som just blivit mitt" ;-)

Idag har jag inte ens duschat, hasar runt. Har TV:n på och rensar ut i skåp o lådor i köket. Operation rensning har inletts i stor skala. Även det känns toppen och ger energi. Nu ska jag låta den positiva energin i Extreme Home Makeover smitta mig ytterligare och städa vidare.

Kram på er!

Jag scannas. Alltså är jag.

Idag tog jag tjuren vid hornen.
Har nu scannat in alla mina arbetsintyg, kursintyg, diplom mm sedan urminnes tider. Det är så roligt att göra besök i det förflutna ibland. Fina ord som skrivits om det arbete jag utfört. En insikt om att jag har många strängar på min lyra. Vågat fånga äventyret. Jobbat både här och där. Rest hit och dit. Jag blir ödmjuk inför mig själv och lite glad.

Så. Nu finns iallafall min arbets- och plugghistoria i digital form med backup. Känns skönt.

Dags att gå vidare och fortsätta söka jobb.

Ljuvlig dag idag. 23 grader i skuggan. Sol bakom moln och sol framför moln.

Trivs med livet :-)

Fascinerande människoöden

Jag jobbar ju med människor i förändring.
Ja, när jag jobbar alltså.
Och jag upphör aldrig att fascineras över vilka historier det ryms i de flesta människors liv. Otroligt intressant.
Ikväll ville sonen leka med en killkompis i klassen. Han gick dit vid 15.30. Kl 19 gick jag dit och blev kvar i samspråk med fadern ända till 23. Killarna älskar att leka ihop, jag och pappan pratade om livet. Återigen fascination. Vilka berättelser. Vilka olika liv vi alla lever och har levt.
Och jag känner stor kärlek och glädje återigen. Mänsklig kärlek till en man som så uppenbart älskar sina barn. Kärlek till en man som tar hand om min son så fint och busar med ungarna. Kärlek till den här platsen vi bor på. Jag trivs så himla bra här, det är helt otroligt! Jag är SÅ tacksam över min intuition som förde oss hit. Rätt plats, rätt tid. Rätt människor. Utveckling. Samvaro. Healing.

Ryggskottet jag drog på mig dagen före midsommarafton botas med Diklofenak o jag är tacksam över det också (över att jag kan stå och gå och fungera).

Riktar snart mina ljusblå uppåt innan jag somnar i min säng. Och jag knäpper händerna och somnar skönt sommarlycklig.

Flashar du mig så flashar jag dig

Fighter hade två underbara flashmob-filmer i sin blogg idag. När folk samlas och dansar i grupp blir jag så GLAD och önskar att jag själv varit med. Googlade o hittade ett reklamklipp i form av en flashmob också. Underbart :-) Önskar er allihop en härlig fredag.

My new BFF

Laptopstativ, trådlöst tangentbord o mus. Underbart!

Sakta formar sig sommaren

och dess planer framför mina ögon.
Jag vet att en massa folk är frustrerade över vädret.
Regn. Åh så hemskt.
Men jag tycker inte det.
Jag tillhör kategorin som tycker att det väder vi har nu är urcharmigt. Det är försommarväder. Sol ena stunden, regn den nästa. Jag kan ha balkongdörren öppen. Det är varmt nog för att gå med t-shirt, eller med munkjacka på ute. Det är fritt, enkelt. Gillar när det är runt 20 grader, perfekt. Jag kan andas.

Prinsen ska gå på fritids även nästa vecka, sedan åker han till pappa i två veckors tid och jag ska rensa lite hemma, söka jobb och ev träffa lite vänner. I slutet av juli åker vi nog till mina föräldrar i Skåne en sväng och i början av augusti kommer en väninna och hennes son på besök.

Gillar att ha lite planerat och lite egen tid för spontaniteter.

Nu ska jag ta tillvara på dagen. Är som en klubbad säl av allergitabletterna, men ska se till att söka jobb o fixa lite hemma (jag låter som en skiva med hack i, jag är medveten om det ;-)

Kram!

Det finns en annan underbar kvinna

och hon jobbar på min vårdcentral.
Igår åkte jag dit och fick prata med henne i 45 minuter.
Remiss till bröstförminskning utan problem.
Min axel är så svår att röra att hon inte kunde bedöma om hon kan punktera slemsäcken för att hjälpa mig. Har fått en akutremiss för en MRI.
Fick ett lass medikamenter för mina ögon.
Hon kollade leverfläckarna och mitt öra. Lock, vätska bakom örat. Nezeril o sedan cortison om det behövs.
Hon är så helt underbar. Rolig, vi skrattar mycket. Varm och förstående. Visar respekt och är kommunikativ. Jag har haft sådan tur som fått henne som husläkare.

Var på ytterligare en intervju igår som även den gick bra, det känns toppen.

Idag ska jag till sjukgymnasten och därefter på en lunch med en potentiell arbetsgivare för framtiden.

Känner mig lite trött idag, kan bero på allergitabletterna jag fått. Men så är det ju så att luften går ur en ibland, jag var rätt spänd inför gårdagens möten.

Tackar universum för flyt, sol och all hjälp som jag nu får.
Och så tackar jag universum för er därute. Love ya.

Det finns en underbar kvinna

Som ger folk gåvor till höger o vänster. Nu började det helt plötsligt dimpa ner flera nummer av tidningen Your Life i min brevlåda. Häromdagen kom tredje numret. Och idag kom ett smycke från redaktionen. Jag var tvungen att ringa in o säga att ngt blivit fel. - Nej då, du har fått tre nr i gåva från en vän. Och vilken vän sedan... Fighter, nu mailar du genast över en digital bild på dig. För du och min son ska gemensamt rymmas i medaljongen. Då har jag kärlek och omtanke med mig vart jag än går :-) Smycket är från Pilgrim. SÅ fint!!! Tack du underbara fina!

Viktiga möten idag!

Ett hos läkaren om bröstförminskning och om min arm.
En intervju.

"Det här ska bli den bästa dan i mitt liv..."

*sjunger*

På torsdag blir jag mohikan

Igen.
Det var ett tag sedan.
Men nu har jag lust till den här looken.
En utmaning är att få mitt hår att stå rakt upp.
Lockigt av sig självt och mjukt o fjösigt.
Men jag har nog hyfsad lugglängd. Återstår att raka sidorna.
Och så ser jag ju inte ut som Naima direkt i övrigt.
Men det skiter jag i. Jag ska bli snögg ändå ;-)
ÄLSKAR förändringar :-)

Tänker på honom

Mannen som körde tankbilen som välte över E4:an idag.
Full av liv ena dagen, nästa kämpar han för det.
Och där fastnade jag och sonen i flera timmar i köer.
En bagatell jämfört med det han fastnat i.
Och jag tänker på alla de som arbetade med undanröjningen och ordingen.
Halleluja för er! Tur ni finns.

Nej, jag är glad över att vara vid liv. Jag satt i min fina bil. Sonen somnade och sov länge. Jag lyssnade på radion och rullade sakta framåt. Noterade hur stressade folk var. Noterade också en liten ilning av rädsla över hur folk kör när de har bråttom. Höll avstånd. Höll mig uppmärksam. Kom så hem till sist.

Nu är sonen hos pappa och myser. Och jag ska mysa ner mig i sängen och sova länge i morgon. Halleluja för det också. Och tack för ännu en dag i mitt liv.

God natt!

Nyheter i affären

Döm om min förvåning när jag skulle köpa tomater idag och såg... Ja, jag trodde jag såg fel först. Vinbärstomater. Storlek: vinbär. Helt otroligt urflippat. Nej, jag köpte inte några, en ask kostade 35 spänn. Men jag måste nog testa snart. Hmmmm....

Det ligger i luften

Nånting är på gång.
Jag känner det.
Beslut som formas.
Viktigt att jag är jag.
Det har jag varit rätt så mycket, rätt länge.
Men inte helt.
Ska ju till läkaren om brösten i veckan. Håll tummarna för att hon också tycker att jag behöver få hjälp.
Det onda ska bort.
Jag är SÅ beslutsam.
Och jag ska bli mer jag.
Ikväll investerade jag i ett laptopstativ och trådlöst tangentbord/mus. Vilken skillnad i arbetställning. Inget mer framåtsträckande av armar för att nå tangentbordet. Det känns som jag har en helt ny dator.
Och ikväll testar jag att sova i soffan med en extra madrass. Längtar efter att kunna sova på vänstra sidan, testar alla alternativ.
Veckan som kommer är det några viktiga möten, bl a en intervju.

Det ligger i luften. Juli o framåt ska bli den riktiga storfinalen som förändrar min framtid för alltid. Så ska det bli. På ett positivt sätt då alltså (tittar uppåt).

Nu ska jag sova. Härligt. Sovmorgon. Barnledigt. Snark!

Howdy

Hemma igen.
Regn.
Lugnt.
Sonen ska till pappa i em.
Jobb ska sökas, tvätt tvättas, lgh städas.
Och så ska jag ta hand om mig själv.
Gott så.

Det är mycket som far

i huvudet nu.
Tankar hit, tankar dit.
Om mitt liv. Om andras liv.
Jag läser motivationstexter, jag Googlar fram tips på hur man leder företag. Jag ser på TV om överviktiga barn. Jag kollar upp mina leverfläckar som blivit många fler de senaste åren. Blir lite rädd och tänker att jag ska kontakta en hudklinik. Jag funderar över nästa möte med min läkare, om bröstförminskning och en arm som inte fungerar alls.
Jag funderar på resan vi ska göra om några dagar till min syster i Holland. Packning och förberedelser. Jag tänker på min son och hans liv. Jag längtar, han kommer i eftermiddag.
Jag tänker att det suger lite att vara själv en nationaldag, men att jag inte vill ut på något jippo heller.
Jag funderar över att jag ska göra något vettigt. Gå till affären och panta flaskor. Hämta ett paket. Handla lite. Äta lunch. Det blir nog sushi ute idag.
Ja, ni hör ju. Mycket som rör sig i skallen.

Jag är rätt fascinerad över gårdagen. Hade ett magont som eskalerade sakta under kvällen. Ni vet när det gör riktigt ont i tarmarna till o från, precis som om man ska få magsjuka. Så jag satte mig på sängkanten och visualiserade att jag genomströmmades av vitt ljus som läkte mig inifrån. Och så använde jag mig av EFT (när jag knackar på olika punkter på kroppen o tar kontakt med det onda). Jag var först helt säker på att jag skulle må dåligt under natten, men efter några minuters självhjälp hade jag bestämt mig - jag skulle vara frisk. Lade mig bestämt och släckte. Det tog ett bra tag innan jag somnade. Men - vet ni - magontet var borta på morgonen. Oerhört spännande och glädjande. Ska jobba vidare med min axel senare idag. Tacksam.

With a little help

Fredagkvällen tillbringades med en av mina fina väninnor ute på krogen, vi såg en känd amerikansk artist som faktiskt kan sjunga bra. Kruxet var bara att han var så full av sin egen förträfflighet att det förtog en hel del av njutningen. Och så var han hög på något, Gud vet vad. Jag var bjuden av min fina väninna och klagar inte, kvällen var jättetrevlig. Det är underbart att komma ut o mingla lite.

Jag är i någon sorts inre utvecklingsprocess nu som är väldigt tydlig. Jag ska vara JAG och uttrycka det. Funderade över klädval och kom fram till att jag ville ha på mig ett svart linne och en svart väst och bara överarmar. Något jag velat ha länge men avstått från p g a mina fläskiga armar. Men nu hade jag fått en gnutta sol på dem och - quite frankly - kände jag att jag gav fanken i vad folk skulle tycka. Vill jag ha bara armar så har jag det. PUNKT. Och vet ni, det gick bra. Jag trivdes :-) More of ME.

I morse kunde jag knappt gå, öppna skavsår på båda fötterna. Mer än vanligt seg i skallen också, riktig zombievarning. På med Compeed och hem till en väninna där jag stannade hela eftermiddagen. Vi pratade om livet, känslor, begränsningar, önskningar, healing och gjorde övningar med varandra. En helt underbar och energigivande eftermiddag.

Nu när jag min vana trogen knäpper på TV:n känner jag efter. Nej. Jag är inte sugen på det idag. Jag vill krypa ner i sängen med lite böcker. En andlig bok för några kapitel andlig spis och en styck Kajsa Ingemarsson för härlig skönlitteratur. Skön litteratur :-) Myyyyyyser här. Gör ni?

Stora beslut

Idag har jag tagit ett stort kliv.
För mig själv. Ett stort beslut som värkt fram under 44 års tid. Eller, kanske under 30 års tid iallafall. Jag har brottats med det länge. Men nu är det dags.

Jag ringde till vårdcentralen och bokade tid.
Jag vill ha en konsultation om min byst. Jag vill få en bröstförminskning genomförd. Jag vill bli den jag alltid varit i mitt huvud. Lättare, rörligare. Fri från värk.

Rädslan har satt käppar i hjulet. Tänk om jag opererar mig och inte vaknar upp ur narkosen. Rädslan för att lämna prinsen ensam. Men så kan jag ju inte leva mitt liv. Jag inser det. Jag måste göra det som är rätt för mig.

Jag vill få lugn o ro i min skalle, jag vill få den kropp jag alltid haft just i mitt huvud. Jag vill kunna springa, hoppa, köpa BH och bikini som alla andra. Ha kläder utan att se höggravid ut jämt.

Jo, tamejtusan.

Veckan innan midsommar ska jag dit. Det kan ju ta år, om de nu godkänner mig och skickar remiss inom Landstinget. Men bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.

Yieeehaaaaaa! Modiga, modiga jag.

Har ni gjort en fotobok?

Jag tänkte äntligen göra slag i saken och sätta ihop en fotobok med bilder från sonens uppväxt. Alla dessa ögonblick som jag samlat på mig i digital form ska bli tryck tänkte jag. Äger knappt en enda riktig bild på prinsen förutom skolfotona.

Så, jag har börjat Googla, min vana trogen. Letar efter bra företag som kan leverera till ett bra pris. Har ni testat att trycka en fotobok hos fotoklok.se? De har ett bra erbjudande till oss bloggare som jag gärna utnyttjar :-) Vi som har en etablerad blogg får en rejäl värdecheck hos dem om vi bloggar om dem. Se mer på deras hemsida om detta.

Så jag testar. Programmet nedladdat. Nu kör jag. Återkommer med feedback om resultatet. Vilka företag har ni testat?

Var så god och sitt! Nej tack.

Hmm.
Besöket hos den gode sjukgymnasten blev snarlikt föregående besök.
Jag låg där och dreglade på britsen och vrålade och knäcktes åt alla håll o kanter. Sedan tryckte han på en punkt bakom örat och en nere vid svanskotan (då menar jag inåt skrevan...) och frågade vilken som gjorde ondast. Jag skojar inte, jag höll på att smälla av. Inte av lycka. AAAAAAAJJJJJJJJ. Örat gör ondast. Nej vänta. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJ, rumpan. Sedan flåsade jag igen, dreglade, gnällde och skrattade högt. Herregud vilken cirkus.

Sedan sätter jag mig upp. Ställer mig upp. Får känna efter.
Nu ber han mig ta av mig mina kläder.
Sicken jäkla tur att jag duschat o rakat benen. Hahaha.
Jag har det på läpparna, men håller det inne. "Kan du sätta på lite musik först" ;-)

Nej, inte naken såklart. Jag stod där i BH o trosor o han fortsatte dra längs olika meridianer på kroppen. My God. Man känner sig lite utelämnad.

Sedan sa han att det kan bli lite värre några dagar innan det blir bättre.

Yes indeed. Kände mig mjuk och glad i några timmar. Men nu kan jag för fasen knappt sitta här på stolen. Ont i rumpan, nacken och ryggen (o axeln såklart).

Men jag ska bli bra nu. Har bestämt mig för det. Inget om. Han sa: "Tänk om du blir bra nu". Jag svarade: "Inget OM. Jag kommer bli bra nu. Punkt." Tror han gillade det :-) Ny tid nästa vecka. Cheezus.

Näeh, alltså, det blir tidig sänggång här. Är mör. Minst sagt. Men på gott humör *fniss*. Kram på er.

Gapa och svälj?

I våras var jag i en lång process med ett företag, där jag manglades i ett antal tester för att bli bortvald på målsnöret. Jag ringde aldrig upp och frågade varför de inte valde mig. Det var alldeles för personligt just då, jag hade vänt ut och in på mitt inre. Fått frågor som jag svarade på väldigt ärligt, lite för ärligt har jag förstått så här i efterhand. Jag har lärt mig på vägen kan jag säga.

Nu ser jag att de har en annons ute igen och söker en person till en likadan tjänst.
Antingen har det inte fungerat med någon av de de valde (2 st tror jag). Eller så expanderar de igen.

Jag skulle ju kunna söka. Men nu är det ett knivigt läge. Jag känner mig lite sårad, bortvald. Som i vilken relation som helst. Ska jag bara gapa och svälja och gå vidare?
Svårt. Nej. Hmmm. Jag väntar nog in svaren på alla de processer jag har ute nu.

Hmmmm.....

När det far och drar

Det blåser storm ute.
Efter en veckas icke-promenerande gav jag mig ut.
Skönt att gå i spåret, men den där riktigta njutningen
vill inte infinna sig. Jag har ont i knä och nacke och armar.
Oron far runt i kroppen. Det är så mycket jag funderar över.
Jobbsökerierna som känns som ett marathon (1,5 år nu...).
Livet. Ontet. Sedan kommer ju gladtankar också såklart.
För sådant är livet, en salig blandning.

Påbörjade en tacksamhetsjournal igår. Jag vill ta med mig
gladkänslor varje natt när jag lägger mig. Jag hade kunnat
skriva hur länge som helst. Men de allra flesta grejorna
jag skrev ner kände jag tacksamhet för i huvudet, men inte
lika mycket i hjärtat. Inte just i den stunden. Men jag hade
känt dem under dagen eller någon dag tidigare. Känslominnena
blockerades av trötthet och av värk.

Det gör mig smått frustrerad och förbannad att jag inte har
en story att berätta. Egentligen. För jag gör ju inte så mycket.
Jag söker jobb. Träffar vänner ibland. That is it.
Det är så livet ser ut nu.
Fullkomligt ointressant.

Jag läser om andra som producerar, formar, skapar och är aktiva i
sitt liv. Och det känns som jag bor på en annan planet ibland.
Hallå Happy. Var är du?

Men jag är ju väldigt mycket här ändå. Tillräckligt mycket här o
nu för att faktiskt kunna vardagsnjuta också varje dag. Vara
uppmärksam på detaljer.

Som att låta solens solskenshumör smitta mig denna morgon. Han
drömde att han gift sig och var lycklig. Jag blev glad hela jag.

Något senare under morgonen satt han och grät i min famn över att
han inte gillar sitt utseende. Jag förklarade för honom att Gud
skapat honom precis som han är av ett enda skäl: Att just han
ska vara han, unik och perfekt som han är. Jag förklarade att jag
inte skulle vilja ändra en enda sak, att allt det han är är så
fantastiskt, att han ger mig glädje varje dag. Jag sa också att
det är hans eget jobb att kunna se sig i spegeln och gilla den han
är. Jag berättade också att även jag var ledsen som liten men att
jag tagit mig an uppgiften och idag gillar mig själv mycket mycket mer.

Det är svårt det där. Hur mycket pratar man? Hur mycket släpper man taget?

Well, sonens ledsenhet stillade sig och han var glad när vi kom
till skolan igen.

Oro i våra gemensamma sinnen kan man väl säga.

Nej, nu blir det lite styrketräning, stretching och i em ett
besök hos sjukgymnasten.

Nästan så jag kapitulerar

Eller inte ändå. Jag är inte typen som ger upp. Men hur ska jag förklara hur det känns när en nacke, arm o axel gör så ont att armen inte går att använda. När musklerna är så spända o så ledsna att de värker konstant. Som tur är ska jag t sjukgymnasten igen i morgon. Både ser fram emot det o är lite rädd eftersom det också gör ont med en del av övningarna.

Fast jag gör ju varsomhelst för att slippa denna konstanta värk som bott i min kropp alldeles för länge. Vet ni hur mycket det suger att inte kunna sova på ena sidan överhuvudtaget. Att vakna natten o vråla av smärta för att man gjort en felaktig rörelse. Magliggande är inte att tala om o rygg/andra sidan är även de begränsade eftersom armen måste pallras upp m kuddar på exakt rätt sätt.

Well, det var dagens gnäll. Det får väl bli en Ipren i kväll igen så resten av kroppen får vila en kortis.

Puss på er

Ah men lägg av nu, lämna dem ifred

Blir så trött på hetsjakten kring kungaparet.
Hur mycket kan de ta liksom?!
Jag ger mig tusan på att allt ståhej även genererar tysk press.
Bild Zeitung. Det har man ju hört hur den tidningen arbetar.
RRRrrrrrrrrys.

Tycker synd om dem. De är människor. De gör också fel.
OK om man vill säga sanningen om hur de lever. Gör det då,
om ni nu vill tjäna pengar på det. Men gör de en gång och
lämna dem sedan IFRED. Vad förväntar ni er att kungen skulle
svara?
-Jo så här är det, Silvia har inte velat ha sex med
mig på mängder av år. Så vad ska man göra. En man är en man.
Eller:
- Kungen förstörde vårt äktenskap tidigt genom att ha kvinnor
vid sidan av. Hur kunde jag fortsätta älska den mannen. Men jag
tror på plikten framför allt. Jag tänker fortsätta hålla ihop den
här familjen.
Eller:
- Jo det stämmer. Vi är inte så lyckliga just nu tillsammans.
Men vi håller ihop för Sveriges skull.
Eller:
- Det där var längesedan. Vi är lyckliga nu, men förbannade över
att pressen inte vill lämna oss i fred.

Kom igen! Veeeeerkligen?! Vill vi höra sanningen om deras äktenskap?
Har vi med det att göra?

Vem skulle klara av att granskas i sömmarna på det viset?
Vi har alla gjort saker i våra liv som vi kanske inte är
så stolta över. Vem skulle klara av en 100%-ig etisk granskning?

Nä.

Just det.

För övrigt är jag på gott humör. Solen skiner ju.
Och ja, sjukgymnasten såg trevlig ut också ;-)

HALLELUJAH!

Gud hör bön.
Friskgymnasten var fantastisk.
Jag var där i måndags och två dagar efteråt är jag fortfarande lyrisk. Han talade samma språk som mig, har lång utbildning inom både sin disciplin och alternativa former. Han är lång och har hårda händer som bänder och nyper och knäcker och drar. Lite läskigt är det ju när en stor man hänger sig över din rygg och knäcker till. Men det är ju så BRA! Vi pratade mest och hann inte göra så himla mycket, men han förstår och ifrågasätter inte alls min teori om att allt hänger ihop. Alla mina "ontar" sitter ju på vänster sida. Han har en plan. Kan man bli annat än lycklig?! Nästa knäcksession är på måndag.

Så... jag surfar på denna energi av att ha hittat rätt och tar med den in i jobbsökeriernas värld. Är i process med flera företag nu. Nu vill jag tro att jag ska hamna rätt även här. På ett bra ställe med bra människor. Rätt, roligt, riktigt.

Vilken storm det är idag! Jag tänkte promenera, har inte gjort det på några dagar. Men står nog över, känner inte inspiration när jag nästan blåser av vägen.

Det blir alltså jobbsökarfokus här igen. Som vanligt. Men jag mår bra i sinnet. Trallallaaaa :-)

Ord som påverkar

Jag snurrar runt lite på Facebook.
Väldigt varierande energi i det skrivna, men på det stora hela känner jag mig glad. Klickar mig sedan in på Aftonbladet och det går inte ens en enda minut så har min energi krympt rejält. Jag testar det hela med att snabbt scrolla nedåt. Jag hinner knappt ens se nyheterna. Men klumpen i magen är där. Det kommunicerar utan att jag ens läser det eller tittar på det. Intressant.

Och det får mig återigen att fundera på hur lättpåverkade vi är av allt runt omkring oss. Jag funderar ofta på hur jag själv uttrycker mig och hur det kan påverka andra. Det är ju inte alltid så att min jobbiga upplevelse stjäl energi från andras, snarare kanske flera kan dela den, bli berörda o s v. Det blir äkta och sant. Samtidigt undrar jag ändå vad de ord jag uttrycker också gör med mig själv. Vad det ger att uttrycka dem. Om jag skriver att jag har ont. Får jag mindre ont då? Eller drar jag till mig mer av samma vara?

Jag tror ju på tankens kraft och att vi faktiskt attraherar mer av det vi fäster vår uppmärksamhet på. Inte alltid orkar man ju fundera på vad man vill ha mer av, ofta brottas vi med det vi vill ha mindre av. Men just där och då kan vi byta och bryta genom att bara lyfta blicken. Se in i någons ögon. Be om hjälp. Lukta på en blomma. Lyssna på en bra låt. Gå ut och gå. Någonting kan jag göra för att hjälpa mig själv.

Idag ska jag till sjukgymnasten. Men jag vill inte kalla honom så. Jag vill kalla honom friskgymnasten :-) Min axel och kropp vill ha hjälp och idag kallar vi in det tunga artilleriet. Hoppas på konkreta tips och kanske lite massage också *ler*. Vi får väl se.

Friskgymnasten. Jag ska gå på friskgymnastik :-) Hahahaha.
Jag ska föreslå det för honom. Hoppas han har humor.

Kram på er!

Holy moly

Det är ju kul att gå på fest ibland, eller hur.
Jag var hembjuden till en sångarkompis igår och där sammanstrålade ett gott gäng musiker som hon och jag träffat via nätet och även andra i hennes bekantskapskrets. Vin, sång. Och rökning.
My God.
Vad mycket rökning. Jag feströker ibland och igår var inget undantag. Fick kanske i mig 10 cigaretter, under kvällens gång. Men det räcker inte, för det var ett grymt bolmande av alla andra också och när jag kom hem höll jag på att dö av ångorna. Kastade mig in i duschen kl 1.30 och skrubbade mig ren. Kastade ut jackorna på balkongen. I med kläderna i tvättmaskinen.
Vaknade med en grym huvudvärk och illamående.
Jag drack bara 1,5 glas vin och en öl. Men det är de där jäkla giftpinnarna som ställer till det.

Trots att jag är ren känner jag rökdoft hela tiden. Det måste alltså komma inifrån min kropp. Usch så äckligt. Är avprogrammerad på ciggisar för en lång tid framöver.

Tänkte vara grymt aktiv idag (tänkte det igår alltså), men blåser nog av det. Vid 16.30 kommer prinsen och då ska han på kalas *ler*. Så jag tar hand om mig själv och fixar också lite i lägenheten. Mer än så blir det inte. Dags för en ny ipren snart igen...

Men hey. Solen skiner. Snart kommer regn o oväder igen. Bäst att titta ut. Sniffa in vårdoften på balkongen. Glädjas åt solen och min ledighet. Fullkomligen ÄLSKAR den här årstiden. Mmmmmm.

Blandad kompott

Idag var jag på en intervju med en jättehärlig kvinna.
Ett omedelbart enkelt och energifyllt möte.
Många skratt. Det kändes toppen när jag gick därifrån.
Ja. Alltså inte att gå. Men känslan i magen.

I morgon ska jag på en intervju till en plats jag blivit anvisad av Arbetsförmedlingen att söka. Det känns inte alls bra i magen. Mannen som bokat mig har en otrevlig ton i sina mail *ryser*. Men jag måste gå. Yippeee.

Och för att vända tillbaka till det positiva är jag kallad till ytterligare en intervju nästa vecka på ett företag som både är trevliga och intressanta som företag. DET känns toppen.

Nu blir det soffan en stund. Prinsen sover. Modern ska vila. Kram!

Aj

Lite mentala, Röhlanderska piller

Var på ett inspirationsföredrag med Olof Röhlander idag.
En riktigt go kille och begåvad föreläsare med humor.
Några saker biter sig fast.

Byt akvarium
Oflyt klapp-klapp-klapp
Ravellis nollställning
samt kapande av liten penna.

Ja, ni som sett honom vet vad jag pratade om :-)

Ett par riktigt härliga timmar med många skratt!
Jag blev påmind om att det här är en del av mig.
Det jag brukade göra förr (och jag var bra på det).
Hålla utbildning/föredrag. Spela filmklipp, visa bilder, läsa ur böcker,
få folk att diskutera och tänka. Jag blir sugen på att göra det igen.
Intressant att jag några timmar senare hittar ett RIKTIGT intressant jobb att söka...

Tack Olof för inspirationen! Tack tidningen Leva för biljetterna som jag vann!

När ord är överflödiga förutom...

dreggel....

Bloggar vi älskar 1: Tesstamente

Under uppstarten av mitt bloggarliv sprang jag på Tesstamentes blogg. Denna underbara tjej fick mig att frusta av skratt många gånger, maken till underbar blogg får man leta efter. Tess dokumenterade sin familjs galenskaper och efter några månader kände hon att arkivet var tomt och att det inte fanns mer att berätta om. Vi är många som saknar henne. Jag vill rekommendera er att gå in och läsa, ni kommer ha många roliga stunder framför er. Ett inlägg från hennes man som hon kallar Irish har fastnat i mitt sinne forever. Följ länken här och scrolla sedan ner till inlägget "Irish gästbloggar: Yipee Ki HEJ MotherFather" - muahahahahaha :-) http://tesstamente.blogg.se/category/irish-madness.html

Gott skratt på er :-)

Regn hos mig

Men det känns inte sorgligt. Snarare lite vanligt vårväder. Naturen glädjs som det så fint heter.

Jag läser i tidningar om fantastiska människor och inspireras. Folk som åstadkommer saker. Och här sitter jag och söker jobb och söker jobb och söker jobb. Det känns som jag är en nål i en höstack. Och inte är det någon som letar heller.

Jag känner att jag vill modernisera sättet vi söker och finner arbetskraft på. Jag efterlyser en karriärmässa där vi arbetssökande ställer ut och arbetsgivarna kommer till oss och minglar runt istället. Jag har flera nytänksideer som jag önskar kunde bli verklighet. Vi får se om jag kan paketera och sälja in dem.

Snart kör vi

Väntar på Mello.
Älskar Mello, oavsett falsksång o tekniska bedrövligheter.
Gillar jippot.
Och så sjunger jag ju själv.
Jag sjunger ju fantastiskt bra jämfört med en del.
Tänker faktiskt så.
Men det är ju lätt att säga.
Jag har aldrig stått iförd 10 cm klackar på halt plexigolv inför miljoner.
Men det är kul att bedöma (läs döma) andra.
Tjoho.

And the winner is...

Kom ihåg var ni hörde det först :-)

Underbar, ung kille med gudomlig röst.
Nationalromantik, dramatik, sentimentalt så det förslår.
Jo, den kommer vinna rösterna :-)

Nu har jag mött honom!

God måndagsmorgon.
Natten har jag tillbringat med ett kap.
Jag träffar honom bara vid ett enda tillfälle.
Men det är underbart och oväntat, ett rus.
Skönt att drömmarna hjälper mig att minnas
hur kärlek och förälskelse kan vara :-)

Sol igen. Jag tror det blir sista dagen
hemma för sonen. Det ser ut som om kopporna
torkat nu, jag tycker det är svårt att veta
hur länge han smittar. Han har varit hemma
i sju dagar.

Det blir jobbsök och kanske en kombinerad
promenix/cykeltur idag. Ni då?

En väldigt vanlig dag

Som det ryms gott om tankar i.
Sonens prickar expanderar och multiplicerar sig.
Men han är min hjälte, kliar sig sparsamt o klagar inte.
Blåsor i halsen, på läppen, i underlivet.
Go-pojken.
Tur han finns.
Det blir ju väldigt långsamma dagar här.
Jag försöker hitta jobb. Verkligen. VERKLIGEN.
Ska ge mig på lite upphetsande städning också :-)
I övrigt är humöret ganska bra här tror jag.
Nu blir det lite Wii med prinsen.

I said BRRRRR

Fyra grader o regn.
Jamen, jovisst, åh så härligt.
Jag längtar ut till min promenad.
Mmmmmm. Riktigt mysigt.
Sonen får vara hemma medan jag går en runda.
Jag måste få luft. Han har fått ännu fler
prickar men har inte hög feber och verkar
klara sig bra än så länge.

Och jag måste förhindra att jag ser denna
vecka som förlorad och börjar trycka i mig
mängder med skitmat.
Nej, i med frukt och grönt och ner med
kilona. På med stället, polo o regnkläder
och UT!.

Schas. (Övertalning av det egna jaget pågår).

Rasp rasp rasp

Ja, det är bara jag som kliar mig.
Sonen har fått vattenkoppor. Tror jag.
I morse hade han två. Nu ca 30. Och feber. Och hosta.
Och det är jag som kliar mig mest.
Skitdag idag, har inte fått något alls gjort, känner mig lite stressad.
Botas bäst med lite serier i soffan.
Klart slut.

Allvarligt talat

Jag har inte joggat på så många år att jag faktiskt inte minns när jag gjorde det senast. 10 år sedan kanske. Med 4
månaders förkylning i kroppen är det knappt att jag orkat promenera min skogsrunda ibland.

Idag ville jag iallafall prova. Oj så tungt och långsamt. Oj vilken blodsmak munnen. Oj vilka jäkla backar. Oj vad stolt jag är! Lyckades pressa min runt i 30 min utan att stanna o avslutade med 10 min rask promenad. Nu blir det benstretch följt av lättare armträning. Och en god kopp kaffe - Because I'm worth it! :-)

Skickat från min iPhone

Min nya melodi

Vem håller du på?

Lyssnar ni på Eurovisionsbidragen? Det mesta ligger uppe på Youtube.
Jag lyssnar lite till och från. Den här gillar jag mycket,
självklart har den svensk inblandning ;-) Lite konstigt par bara, han är så oskyldigt gullig och hon ser ut som lite porn star *fniss*.
Men en bra låt är det, den fastnar direkt.



Jag har varit ute på en promenix. Barnledig helg och jag njuter.
Fick lite kläder av en väninna och känner mig glad och tacksam över det. Nu blir det hemmamys och lite spa. Har köpt en borste för torrborsning, lite peelingprodukter och annat = lovely :-)

Trevlig Valborg på er gänget. Puss och kram!

Vad är väl en bal på slottet?

Hängig moder, hängig son hemma för tredje dagen i rad. Bröllop på TV = mysigt. Minns förra årets folkfest. Nu är det dags för William o Kate. Må dagen bli lugn o vacker för dem.

Detox och koma

Halloj!

Efter en jättehärlig påskhelg i min gamla hemstad återvände jag och prinsen igår kväll till vårt bo. Sonen bröt ihop i sitt rum, storgrät och saknade alla vi lämnat. Jag tänkte på hur härligt det är att se att han haft det så bra, och det tillsammans med mina vänner och familj. Min barndomskompis Åsa och och jag satt och filosofierade som barn om hur vi skulle få barn i samma ålder som blev bästisar. Både hon och jag är oerhört fascinerade över hur slumpen orkestrerade det så att vi båda fick varsin pojke födda samma år. Ännu mer fascinerande är det att de där två leker och leker och leker och verkligen trivs ihop. De märks helt enkelt inte. Inte ett gräl, inget tjafs, bara härlig lek :-)

Jag är i koma sedan gårdagen. Sena nätter parat med en härlig massage har påverkat kroppen. Idag ska jag till naprapaten, sedan ska jag sova någon timme, behöver återhämta mig.

Och så ska jag detoxa. Ska kolla upp alternativen. Hur gör man egentligen? Borde finnas ngt på hälsokosten. Vill inte fasta, bara driva ut slagg ur kroppen.

Kram på er, härlig måndagssol här.

Lycklig!

Hörrni.
Jag är lycklig idag.
Hörde ni det?!

JAG ÄR LYCKLIG :-)

Det ilar i kroppen, positiva känslor sprider sig.
Energin flödar.

Jag stannar upp några sekunder och funderar över
det sistnämnda. Att ha energi. Att verkligen känna
den. Att kunna njuta av den.
Helt plötsligt ville jag storstäda. Sonens rum
skurat och klart. Alla fönster i lägenheten
är nu tvättade. Tvätten hängd.
Nu återstår att städa resten av rummen, sedan
inleds packningen inför avresan mot mina
gamla hemtrakter i Väst. Kanske är det den
som inspirerar så?

Sonen har varit hemma, han är hostig och snorig
men på synnerligen gott humör. Vår dag har varit
som en vårdans tillsammans. Enkel, fylld av skratt
och sol. Har inte varit ute annat än korta stunder
på balkongen.

Men what the heck. Jag gör väl vad jag känner för.

Trots en skitstart i morse. Trots ont i kroppen.
Energin och lyckan är här just nu. Förnimbar.
Det är för jädrans skönt.

Tar en del av glädjen och energin och skickar
över till Fighter. Hoppas du kan känna den.
Jag vet hur det är att längta efter energi,
kraft, känslor av lycka. Minsann har jag längtat.

Så, skål på er banne mig. Sade hon och tog en öl
och en cigg (fy fy!) på balkongen.

Nu ska jag på spa

För bilen. Det heter faktiskt så, stället, Autospa.
Låter bra.
Måste fräscha upp gamla Bettan innan vi drar över till andra sidan landet på påskferie. Hade hoppats hitta ngn som kunde tvätta henne in- och utvändigt, men det är fullt överallt. Typiskt sista-minuten-beteende.

Jaja, solen skiner. Får väl svettas lite med dammsugning och vinyltorkande också.

Nu jäklar

ska den där förbannade evighetsförkylningen som kommit och gått sedan januari få på moppo. Den gör nu nya försök med mig och sonen. Nä. Skulle inte tro det. Ska slå ihjäl dig med mina stavar i skogen, vidriga virus.

I em ska jag på ett intressant möte som jag egentligen inte vet någonting om. Det har med jobb att göra, berättar mer senare.

Solen skiner hörrni. Let the sunshine in, let the sunshine in, the sunshine in.

Steven-frossa

Har först diggat och sedan fällt en tår på morgonkvisten.
Hur BRA är han inte den här mannen. Jösses.

Jag och Steven

Spenderade natten med Steven Tyler.
Läääääänge.
Vi hade inte sex. Det var bara attraktion.
Promenader, långa samtal.
Det är något med den mannen som är så lockande.
Särskilt nu, när han utstrålar den mogne 63-åring han är,
i kombination med rockkillen. Ödmjuk. Trevlig. Rolig. Sexig.

Mmmmmmm.....

Komsi komsi....

Underbart!

Solsken på murgröna, bra besked från skolan om sonens utveckling, snart fredag. Härligt! Nu är det dags för mitt drömjobb att dimpa ner! Eller hur?! :-)

Jag är bra på...

Sonen fick en läxa med sig hem.
"Skriv minst tio saker du är bra på, gärna fler".
Stor ångest och tandagnisslan.
"Jag är inte bra på något".
Pennan far ner på golvet.
Tårarna kommer.

Jag stöttar men talar också om att han
måste hitta sin egen röst och sina egna ord.
Jag lotsar. Coachar.
Sonen skriver att han är bra på att bygga
med lego, spela kort och något annat.

Sedan är det härdsmälta igen.

Han gråter.
"10 SAKER!!! Det är ju nästan som hundra!"

Vi förhandlar. Jag säger att det räcker med fem.
Han har alltså två kvar.

Jag lämnar honom till hans egen värld och börjar
laga mat. Efter en stund kommer han.

Jag läser.

Mirakel.

Där står:

"Jag är bra på att vara mig själv och bra på att
äta sötsaker".

Vilken visdom :-)
Hjärtat är fullt.

Bär med mig hans ord från gårdagen hela dagen idag.

"JAG ÄR BRA PÅ ATT VARA MIG SJÄLV".
Och DET är fantastiskt.

Stavlar också

vad ont det gör i låren och rumpan! Två dagars promenader i rad med stavar ger resultat på de mest oväntade ställen. Verkligen! Inte i armar och axlar som jag trodde :-)

Idag får kroppen vila och jag ska till naprapaten istället kl 11. Åh så underbart att få känna händer som trycker, bänder, masserar, korrigerar, healar. Mmmmmmm.

Gårdagen var ju formidabel, helt underbar med sexton grader framåt kvällen. Nästan overkligt härligt. Nu är det fyra grader och mer som vanligt *skrattar*. Fast jag tror jag vägrar vinter en stund till o åker ner till stan med uppvikta jeans o gympadojjor (och en varm jacka, vilken syn för gudarna).

Vad ska ni göra idag?
KRAM på er allihop.

GOD morgon

Barnlediga lördagar är så lyxigt.
Vaknade klockan 6, somnade genast om.
Vaknade 9 med grym värk i axel och rygg.
Var hos naprapaten igår, det var helt fantastiskt.
Skönt och ont samtidigt. Och jag undrar om det är
behandlingen som påverkar kroppen nu? Blir det värre
innan det blir bättre? Vet att zonterapi kan fungera
på det viset.

Hursomhelst. Sitter här med min frulle. Ska avnjuta
mina favoritserier och i em blir det eventuellt en
stavgångspromenix. Är sugen på något andligt i helgen,
meditation, umgås med likasinnade. Någon som vet
om det är något på gång i Sthlm denna helg?

Kram på er!

Dagens lunch

Indisk curry m kyckling, morötter, blomkål o linser. MUMS!

Är lite kär

i den här servetten. Önskar jag kunde få den som gardin eller vaxduk. Vet ni om man kan egentillverka sådant?

Har just avslutat dagens promenix och provianterat. Nu blir det jobbsök som vanligt. Känner mig glad :-) Promenader är bra för sinnet!

Kärlek från en liten man

-Mamma, jag måste bara säga att du är den bästa mamman i hela världen. OCH du lagar jättegod mat.

Kärlek.

Sonen känner också av mysstämningen. Det lugna och sköna livet. Vi kramas och jag pussar honom i pannan och stryker över hans kind. Den lille mannen. Jag tänker att han blir större och det verkar bli lite lättare för honom i skolan. Han mognar. Samtidigt är han så liten. En ettagluttare. Han tar med sig en nyinköpt mjukisapa till skolan. Vi har en överenskommelse med dem, att han får ha ett mjukisdjur i sin hurts. Det fungerar bra och sonen är lycklig över det.

Jag tittar uppåt och ber att det här sköna lugnet får stanna kvar ett tag till.

Energiharmoni

Gårdagen var underbar.
Prinsen på gott humör och jag med.
Glädje, enkelhet, lugn.
I morse lämnade jag en glad prins till skolan.
Glädje igen, jag gick hem med ett leende.

Njuter av de dagar då det råder "energiharmoni".
När allt flyter på, när jag känner mig lugn och glad inombords.

Kikar efter jobb som vanligt. Funderar.
Har bokat ett besök hos en naprapat - äntligen.
Dags att få ordning på vänsterdelen av min kropp!

Dagens beställning till universum:
"Ett kul och kreativt jobb nära mitt hem. Bra lön, underbara arbetskamrater, stimulerande uppgifter. Tack på förhand."

Skön start

Sonen är hemma idag med. Pigg som en mört men liiiite illamående på morgonkvisten. Nåväl. Parkerade om bilen, tog en skogspromenad, handlade mat. Nu är jag hemma igen hos prinsen och han gör läxorna jag hämtade (på gott humör). Har köpt en ny film till honom, när han är klar kan han njuta av den och en chokladpudding :-)

Söker vidare på jobbfronten och njuter av att jag fått vara ute en stund bland fågelkvittret och röra på mig = viktigt.

Kram på er och ha en skön tisdag!

Nä

Vad ska man tro?
Pga god energi o att han ätit för fullt hela dagen fick sonen en kebab på kvällskvisten. Bara kött och bröd. Och vatten.
Och nu, innan han somnade sa han "mamma, sätt fram hinken igen, det känns som jag kommer behöva den i natt". Ingen feber iallafall. Håller tummarna själv.

Soffan, slappa. Hoppas på en lugn natt.

Kram på er.

Uttråkad

Som tur är känns det som ett falskt alarm med sonens magsjuka. Lite gulp och spottande i toan i morse. Illamående. Men han har ätit mat här för fullt och mår bättre nu. Skönt.

Jag har sökt tre jobb.

Sitter här och är vansinnigt rastlös och uttråkad.

BLÄÄÄÄÄÄÄÄÄH.

Släpper greppet om datorn en stund.

Gulp

Sonen gulpar.
Han får vara hemma.
Illamående o ont i magen sedan i går kväll.
Inget resultat än.
*håller fingrarna korsade för tur*
Modern äter vitpepparkorn.
Sitter här i understället redo för promenaden som inte blev av.
Nähä. Jobbsökerier istället.
Fåglarna kvittrar för fullt ute, nästan glatt.
DET blir jag glad av att lyssna på :-)

Kram på er och skön måndag!

Happ-py-py-is happ-py-py happy-appy-py-is-what-we-are-when-were-together

Härlig helg till ända.
Min goa väninna och hennes son har varit här hos mig och prinsen.
Skansenbesök i iskallt, fuktigt väder. Fin handkräm i present som luktar SÅ gott. Många, långa samtal. Ostbågar och vin. Jag fyllde jämnt. 44 i den fjärde månaden. Det måste ju bara båda gott inför året som kommer. Mitt 45:e :-) Nu snackar vi väl medelålders i allafall ;-)

Och nu. Tvätt- och disk avklarad. Läxläsning gjord. Brödbullar på jäsning. Lugnet sänker sig. Det regnar ute och jag tänker JAAAA, BORT med snövallarna, bort med alltihop och in med våren. Det priset betalar jag gärna några dagar.

Nu blir det soffan igen och TV-mys.

TACK för era goa hälsningar.

Kram!

Vad är det för dag i dag?

Frrrrrrrredag :-)

Fick en härlig start på dagen i Nackareservatet. Regnet hade gjort ett uppehåll och med Morgonpasset i lurarna gick jag min sedvanliga runda och småfnissade av och till. Luft i lungorna, en känsla av att ha gjort något bra för mig själv - det är alltid en bra start på dagen.

Fredagsprovianteringen avklarades, sonen hämtades på skolan och nu väntar vi på en av mina goa väninnor och hennes son för en helg tillsammans här i vår lya. Har lite städ kvar att fixa. Måste stoppa i en Ipren, mensvärken bara vägrar ge med sig.

Har inte fått något besked om jobb nr två men snokat upp två nya jobb att söka. Dock känns det trist att söka till företag som jag egentligen inte vill jobba på. Men vad gör man? Det är bara att harva på och försöka se till att hålla ångan och humöret uppe.

Jag vill ju gärna göra en skillnad för människor i det jag gör varje dag. Därför blev jag alldeles extra inspirerad av denne gode man i ett videoklipp som cirkulerat på Facebook idag. En sann hjälte. Titta, fäll en tår och låt era hjärtan värmas. Ha en skön fredag allihop!

http://www.youtube.com/watch?v=y_3BEwpv0dM

Ett nej är ett nej

Fick ett nej igår igen.
Inte på g av mig denna gång. Företaget förvärvar ett annat och har inte råd att rekrytera fler just nu.
Drit också. De gillade mig sade de.
Tungt.
Lätt panik.
Jobbsökarångest.

Har sökt nya jobb idag.
Men hörrni. Jag är rätt rejält
PISSTRÖTT på det här nu.
Förbannat skitttrött.
Utled.
Less.
Ledsen.

Frustrerad.

Tomten och fén. Trolla fram ett jobb nu.
Jag behöver det.
Snääääääääääälllaaaaaaaaaa!

Underbar start

Vaknade med fria luftvägar.
Alltså, jag är inte frisk än, långt därifrån.
Men att vakna utan att vara täppt i näsan är underskattat.
Jag låg där och ville inte röra på mig. Nästan. Lyssnade på morgonljuden. Andades. Förundrades. Bytte håll i sängen. Fortfarande fri andning. SÅ SKÖNT!

In i duschen. I med frulle och mediciner. Sinova, Bisolvon och en ipren (huvudvärk). Den stora skillnaden är att idag känner jag mig på riktigt gott humör. Sol i sinnet. Det är lovely. Ska bege mig ut på min skogsrunda. Trallalallaa.

Sonen lämnades på skolan denna morgon av pappa. Undrar hur det gått. Men jag släpper taget om det nu och fortsätter njuta.

GOD MORGON på er :-)

Texten också...

Mupp-iphone. Ville inte ta m all text jag lagt under bilden. Någon som vet varför? Well, här kommer det jag skrev till stolbilden:

Nu har jag köpt nytt tyg och inlett projekt stolomklädning. Förstår inte hur jag stått ut så länge med randiga, smutsiga stolar.

Jäsiken vilken tid det tar o så svårt det är. Tyget är tjockt o det är inte det lättaste att få till det i hörnen.

Ska fortsätta m projektet idag, emellan allt nysande, snytande, spritande och pillerknarkande. Amen. Har SÅ mycket att ta tag i här hemma, ser mig omkring. Tar ett djupt andetag.