lördag 30 januari 2010

Howling

Månen är rund och go, lyser däruppe på himlen som aldrig förr. Fick veta av en väninna, vars syster är polis, att de har statistik på att det sker fler olyckor och att folk är galnare än vanligt just runt fullmåne. Kan det vara därför den här dagen blev så tokig? Jag körde iväg för att delta vid min kusins dotters dop. 12.30 stod jag i en tom kyrka och undrade om jag var galen. Var jag i fel kyrka. Till sist hittade jag en vaktmästare som berättade att det var rätt kyrka, men att barnet som skulle döpas och modern åkt till sjukhuset och att dopet ev skulle bli av senare.

Ringde min kusin som bekräftade, men hon ville att jag skulle åka hem till familjen o vänta. I deras hus gick 30 pers runt och bet på naglarna och undrade hur det gick på sjukhuset. Dottern J hade fått eksem och vätskande sår i eksemet och var illröd på hals o i ansiktet. Sjukvårdsrådgivningen insisterade på att de skulle åka in till sjukhuset. Vilket de gjorde. Efter lång väntan fick J antibiotika intravenöst, och vi andra käkade lunch hemma, drack kaffe o åt tårta. Kl 16 kom modern o stackars lilla J hem på permis och 17 döptes hon av prästen i hemmet. Nu på kvällen är J på sjukhuset igen med mamma där hon ska stanna över natten.

Lite upp och ner kan man nog lugnt säga. Väldigt konstigt dop, men trevligt ändå på sitt sätt och ett tillfälle man definitiv kommer att minnas.

Jag känner mig pigg och glad idag och det var längesedan. Nu ska jag lägga mig och mysa och ha en LÅNG sovmorgon i morgon. Yes! :-)

fredag 29 januari 2010

Bomber och injektioner

Denna natt tillbringade jag helt och hållet i nazi-Tyskland, fast jag var ändå på gården jag växte upp på. Ni vet hur det är med drömmar, en mängd fragment sätts ihop på ett lustigt sätt. Nåväl, på gården var jag tillsammans med ett gäng släktingar och vi höll hela tiden på att packa för att fly. Det var 40-tal och tyskarna hade smällt av en atombomb i närheten (eh) och nu ville ministeriet att alla skulle in och få injektioner för att överleva. Det var bara det att vi kom från från framtiden (jajamensan) och vi VISSTE att de där injektionerna skulle göra oss till beroende knarkare - allt för att ministeriet skulle kunna hålla oss i schack. Så vi packade och packade våra väskor och funderade på flyktstrategier. I min dröm letade jag i kartor, försökte hitta kuststräckor och kikade i mitt minne efter någon fiffig kunskap jag kunde ha eftersom jag kom från framtiden.

Jag var uppe på toan en gång och två gånger kom plogbilar och väckte mig, men hela tiden återgick jag till drömmen. Jobbigt! På morgonkanten hade den ännu inte funnit en lösning.

Kan detta bero på att jag tillbringade halva kvällen igår med att leta efter mötesmaterial som jag fick på ett möte före jul - det är helt spårlöst borta. Jag blir GALEN. Och jag ska på möte idag igen, får svälja förtreten och be om nytt material. Hur är det möjligt? Jag brukar ha superkoll på grejor. Men som jag säger, lite symptomatiskt för mig den senaste tiden.

Hoppas ni andra haft en lugnare natt! :-)

torsdag 28 januari 2010

Skott

Min bil tog sig fram som en segelbåt mot prinsens skola idag. Liksom vaggandes, svajandes från sida till sida i all snö. Den är framhjulsdriven och däcken spinner för fullt. Jag gick ner tidigt och skottade fram bilen o vi tog oss tryggt o i tid till skolan. Väl på väg hemåt börjar jag bli smånervös. Hur tusan ska det gå i min branta backe. Jag har ett rödljus som jag stannar vid på väg in mot stan. Sedan svänger jag vänster i ca 15 m o sedan är det höger och uppför en mycket brant backe mitt i stan, ca 40 meter lång. Det svåra är att få fart upp i backen, för ofta har man bilar framför sig som inte tar fart, de ska ju fortsätta rakt fram. Idag hade jag tur. Jag låg längst fram i kön. Gasade på, slirade uppför backen och det var nääääääääääästan så att bilen inte kom upp. Fick en adrenalinkick av äventyret.

Kom in på min totalt insnöade parkering (ca 20-30 cm snö) o eftersom våra röjare inte var på plats lånade jag grannens stora snöskyffel. Sedan har jag tillbringat 45 minuter med att manuellt skotta mellan bilarna, där plogbilen aldrig kommer åt och där det blir drivor. (Vi snackar AJ och OJ i min rygg o i min vänstra arm redan). Men det var liksom KUL att skotta. Har man inte det som jobb kan det vara riktigt skojsigt att ägna sig åt ibland. Just när jag var klar dök plogbilen upp. Blev nästan full i skratt.

Gick och funderade på ordet skott. Att skotta och ryggskott. Sedan blev jag på riktigt gott humör när jag tänkte på alla skott på träden som kommer till våren. Och det ledde till tulpantankar. Sedan överfölls jag av minnen från Skottland. Till sist tänker jag att det hade varit gott med en skotte nu, alltså en sådan man äter ;-) (fast det finns en del härliga skottar, det medger jag, kolla bara in Jennifer Anistons senaste hunk, har sett honom på film = mysig).

onsdag 27 januari 2010

tisdag 26 januari 2010

Affirmerar

Värme och sol
Sol och värme
Värme och sol
Sol och värme

Kom igen! Häng på nu:

VÄRME OCH SOL
SOL OCH VÄRME
VÄRME OCH SOL
SOL OCH VÄRME

(Tänker drömma om att jag är på Kanarieholmarna med mamma o pappa, de är där i 3! veckor o har 22 grader just nu).

Röster i gången

Efter besök hos kuratorn och matshopping på stan beger jag mig hemåt. Jag tar mig upp igenom stadens galleria och går den inglasade gångbron över bilvägen. Här hänger, som vanligt, ett stort urval av stadens alkoholister. Det luktar urin här, inget trevligt ställe att vara på. Och som människor gör, slår man ner blicken och rusar framåt, hemåt.

Idag möts jag (och kvinnan framför mig) av en liten röst som på riktig Anderssonskans Kalle-dialekt säger "MEN vad har vi för gulliga tjejer HÄR då". Jag har redan hunnit en bit på väg förbi, men kan inte låta bli att le, vänder mig halvt om och säger tack. Snabbt replikerar en annan man "ha en trevlig måltid" (med anspelning på mina fyllda matkassar). Tack detsamma! svarar jag inlärt och funderar sedan kort över om denna man kommer att äta över huvud taget idag. Sedan ser jag ytterligare en man, som en alkoholisternas snyggovariant, inte helt olik Christer Ulfbåge (som jag gillar). Mannen hänger med armbågarna mot räcket. Han lyfter lätt ena ögonbrynet när jag går förbi och ler. "Skaru ha hjälp" säger han o nickar mot kassarna. Jag fnissar o säger att det skulle jag nog behöva. Men jag går vidare.

Det är inte första gången jag blir trevligt bemött av detta gäng. Inte alltid samma människor, men ändå lite samma jargong. En gång, när prinsen var liten, var det en alkoholist (som f ö såg ut som en GALEN Nick Nolte på droger) som ställde sina öl åt sidan och hjälpte mig bära upp vagnen 8 halvtrappor när hissen var trasig. Prinsen var tyst som i chock, men jag blev överlycklig o alldeles varm i hjärtat. TACK du goa människa som såg mig. En annan gång fick jag sällskap på vägen av en kille som ville tala om att han haft ett "riktigt" liv en gång. Att han tillhört eliten i skytte o till och med tävlat i VM eller om det var OS?

Poängen med inlägget är förstås att det finns trevliga människor i alla samhällsskikt. Jag vill gärna försöka komma ihåg att alla dessa människor som kan skrämma mig ibland, när jag ska stressa förbi, har en bit historia bakom sig och att jag inte har en endaste aning om vilka de EGENTLIGEN är.

Och glad blev jag, tänk så enkelt det är.

måndag 25 januari 2010

Iskall glädje

Idag har jag haft en härlig dag.
Träffade min jobbcoach och vi pratade länge om det jag behöver göra framöver och var jag står just nu. Hon gjorde några övningar med mig. Gick glad och stärkt därifrån. Sedan blev det en shoppingtur på stan och - tro det eller ej! - men jag hittade en jeanskjol, ett par jeans och två skjortor till mig. Är ju så stor nu att jag i princip bara kan gå i leggings och en kjol *fniss*. Men nu blir det lite mer att välja på - underbart.
Efter shopping blev det vegetarisk sushi och efter prinsens hemkomst kom fastighetsskötarna med en ny kyl o frys eftersom den gamla gått sönder. Vi snackar STOR GLÄDJE hos mig. Allt som är nytt och fräscht gör mig så lycklig. Det kanske är min feng shui-älskande del som njuter av den än så länge tomma kylen :-) (Att köket ser helt kaos ut eftersom det måste byggas om lite för att sedan få kyl o frys på plats, det gör INGENTING). Tänk så simpel man är *ler*.
God och glad kexchoklad helt enkelt. Och idag fyller systersonen sju år. GRATTIS Erick!!!

söndag 24 januari 2010

Jag gillar söndagar

Det har jag alltid gjort. Många av mina vänner kan drabbas av söndagsångest (måndag i morgon), men inte jag. På söndagar är jag oftast mer utvilad och orkar göra roliga saker än på fredag och lördag. Well, vet inte riktigt hur det varit med sömnen, lite sådär, men vi ska ändå ha roligt idag. Först lunch på McDonalds med prinsen, sedan hämtar vi en kompis och hennes två döttrar och drar till Heron City på fika och bio. Efter det blir det fortsatt umgänge o middag hos väninnan. Härligt att ha lite inbokat, det här har varit en väldigt slapp helg. Har iallafall frostat av frysen, laddar inför ankomsten av ny kyl och frys - förhoppningsvis nästa vecka.

Ha en mysig söndag alla!

lördag 23 januari 2010

Självklart blir man berörd

av det som händer på Haiti. Alla dessa barn på gatorna mitt i denna katastrof. Ohyggligt. Jag har sms:at in pengar till Röda Korset. Inte så mycket, för vad ska man, vad kan man göra när man själv har en inkomst på ca 9500 kr och en hyra på 7088 kr?! Jag vill så gärna hjälpa, men jag kan inte göra så mycket härifrån. Därför har jag bestämt mig för att sluta titta på alla nyheter och TV-inslag om katastrofen. Jag klarar inte av det, jag blir så ledsen. Men självklart tänker jag på, bryr mig om och skickar all kärleksenergi jag kan åt Haiti-hållet.

Idag blir det en lugn dag, prinsen o jag måste komma ut en sväng i luften. Och så blir det kanske en sväng till Heron City för lite bio. Jag tänker på vilken tur vi har som bor i ett så tryggt land som vi ändå gör. Ha en härlig dag allihop!

fredag 22 januari 2010

Södertäljes skolor i botten

Igår basunerades det ut gång på gång. Södertälje ligger i bottenskiktet av Sveriges skolor när man mäter på lärartäthet per 100 elever, kostnad per elev och behörighet till gymnasiet. När man jämför de ekonomiska resurserna avsätter en kommun i Arjeplog 66 500 kr per elev och i Södertälje ligger denna siffra på 38 000. Här är ett citat från SR:s artikel:

"– Det är fullständigt orimligt att skillnaden är så stor. Det innebär färre lärare, sämre lokaler, äldre läromedel, stora grupper för eleverna, säger LR:s ordförande Metta Fjelkner till tidningen."

Nu funderar jag på sambandet med denna nyhet från vår lokaltidning LT som inleds med ingressen "Fyra av tio sjukfall hos lärare i Södertälje och Nykvarn fick 2008 diagnosen ­psykiska besvär. Ofta blir det fråga om långa sjukskrivningar och facket är oroade över det ökande problemet.".

Det skulle vara intressant att se en riksjämförelse. Är det ett lokalt problem och korrelerar det i så fall med ekonomiska resurser, lärartäthet och resultat?

SJÄLVKLART skulle jag vilja påstå! Det är ju inte lärarnas fel att kommunen har dålig ekonomi. Vad ska de göra när de har stora barngrupper, många barn med särskilda behov och så gott som obefintliga resurser?! Inte konstigt att de blir sjuka till sist. Lokalerna faller ihop, till och med läromedlen är gamla eller - hör o häpna - obefintliga. I väntan på min son en dag på förskolan, träffade jag en tjej som går i nian. Hon berättade att det var så sorgligt att de inte ens får egna böcker längre. De får vara två personer på en bok. Ursäkta? Men hur ska då läxläsning gå till? Tvingar vi barnen att vara beroende av en annan person för att få tillgång till de fakta de behöver. Det låter så himla konstigt att förfallet gått så långt.

Är det konstigt att man längtar bort nån' gång? Jag tror det här blir året då sonen och jag tar pick och pack och letar upp en ny skola och ett nytt boende lite närmre Stockholm. (Tittar uppåt och ber om en lottovinst inom kort).

Myyyyyysa

Prinsen har ont i armen idag. Han kommer in tidigt på natten och sover hos mig, vilket gör att vi båda är trötta idag. Han får helt enkelt vara hemma från dagis idag (eftersom det finns ett koppel med ungar i hans klass som inget hellre skulle vilja än att boxa på hans arm om de visste om att han har ont). Man är ju som en hönsmamma ibland. Men vad gör väl det. Vi myyyyyser här och jag ÄLSKAR min son.

torsdag 21 januari 2010

Hit me with your best shot

14. 30. Prinsen och jag har lånat böcker på bibblan, kollat djur på Zoo, handlat på ICA och Apoteket. Köpt lite lego. Sedan bär det av. Sonen är orolig. Han ska ta svinspruta nr 2 och ser inte direkt fram emot det. Vi har preppat med Emla-plåster. Nu stiger vi in på vår vårdcentral o är snabbt inne hos den unga sköterskan. Jag hinner tänka "tack gode Gud för en mjuk, kvinnlig hand". Sonen gnäller lite. Sköterskan pratar varmt o mycket med min son. När hon sätter sprutan tittar han bort men efter någon sekund kan han inte låta bli att titta - har hon börjat än? Och det har hon. Plåstret sitter på och jag och en mycket, mycket lycklig son dansar ut från vct.

Nu väntar en myskväll med tacos, vi får ser om febern anfaller, som förra gången.

Idag firar jag

att en av mina allra finaste bloggvänner reser till sitt älskade Thailand. Efter ett omvälvande år med cancerdiagnos, cellgifter o Gud vet allt så är hon kvar, är just nu frisk och får återse det land hon inte visste om hon skulle kunna besöka igen. Jag blir så himla GLAD när jag tänker på detta :-) Så - underbara Fighter - idag ska jag tänka extra mycket på dig och glädjas åt dina kommande veckor i solens land. STÖRSTA KRAMEN går till dig!

onsdag 20 januari 2010

Just idag är jag stark

Minsann!!!! Det är jag! Det är jag. Så otroligt skönt att känna igen sitt gamla jag igen.

Var hos kuratorn på morgonen - ett bra samtal, jag gillar verkligen henne. Sedan blev det en tur till Stockholm för ett bra möte som gav mig ny energi. Berättar mer om det så småningom, får vara min lilla hemlis så länge ;-)

Nu har jag, efter en vecka utan cigaretter och några dagar med nyttig mat unnat mig lyxen att äta en pannkaka med nutella på. Där snackar vi SMASKENS :-)

Men det bästa av allt är ju att jag känt mig "på g". Glad och med energi. Det är en mycket mycket välkommen känsla!

tisdag 19 januari 2010

Starka ord

Ibland är jag på humör att jobba med mig själv och mitt inre. Ibland inte. Igår var jag verkligen det. Jag är på g nu, jag feng shuiar både här och där och det ger mig energi. Min coach gav mig vägledning och vi jobbade med ett citat "Jag lär mig av mina rädslor då de leder mig till visdom och styrka". Man kan väl säga att vi gjorde en meditativ övning. Och den blev stark. För nu blev det så tydligt att om jag - när jag känner rädsla - medvetet minns att jag blir starkare av den, av att jag ser den - ja då är ju rädslan bra. Förstår ni hur jag menar. Jag VET att rädslor leder oss vidare till erfarenheter om vi inte tillåter dem att förminska oss. Men igår KÄNDE jag det - starkt. Fråga mig inte hur det gick till. Hoppas kunna bära med mig den känslan länge :-)

måndag 18 januari 2010

Ja, KOM IGEN nu då

Jösses vad jag drömmer mycket nuförtiden. I natt var jag på någon konstig kombination av restaurang och hotell. Folk satt i hallen o på rummen o överallt spelades musik o dracks öl. Jag letade, som jag ofta gör, efter min son och några andra. Leta, leta. Lite oro i botten. Kan någon tolka den tack?

Har drömt livligt hela veckan, ska nog börja skriva ned mina drömmar och se vad det ger för insikter i efterhand. Är liksom kvar i den där konstiga stämningen nu. Klev upp 7.30, slängde i en tvätt o har ätit frukost. Ser ut över en stad som ser helt död ut, svårt att tro att det är måndag. Grått o lugnt.

Snart ska jag till min jobbcoach, det blir härligt. Hon är inte bara min coach utan även en god vän sedan tidigare o nu har hon gått på en utbildning o har lite nya verktyg. Spännande. Själv älskar jag ju som bekant att botanisera i nya metoder för kropp o själ.

Och så längtar jag till 13.30, för då ska jag hämta prinsen igen. En barnledig helg är så välgörande för vår relation :-)

Hoppas ni får en bra måndag allihop!

Kram!

fredag 15 januari 2010

Jag kapitulerar

Jag bara MÅSTE pusha för Biscuit Barney som jag träffat på nätet. Jag skriver och spelar in låtar med folk ibland och dessa hittar jag på två olika musikerforum, där jag även pratar med och lyssnar på andra artister. Ett underbart sätt att lära känna konstnärssjälar på. (Och blivande/varande guldkorn i den svenska musikvärlden!) Ett av dessa är ovannämnda band. Svinbra musik, produktion och sång och framför allt nakna, personliga texter som hittar in i mitt inre. Så, när ni har fem minuter över, gå in o lyssna på Kvicksand. Ojojoj.

Biscuit Barney på Myspace

Livet är

"Livet är som högläsning på sanskrit för en ponny."
Lou Reed (f 1942), amerikansk musiker
:-)

torsdag 14 januari 2010

So many things

so little time.

Det är mycket jag vill och behöver få gjort. Tiden springer iväg. Det gäller att fånga den. Istället fastnar jag i sjuhundrafemtioelva spel på Facebook. Disciplin. ACTION!

Idag blir det prommis med lurarna på. Ett besök på Skatteverket o kort matshopping. Därefter stääääädning här hemma. Spännande va. Men faktum är att jag vill slänga en herrans massa saker. Jag har ett behov av att tömma mina lager, att få nya rena ytor. Kan nog ha med min livssituation att göra. Funderar på att ha en "tömmis" - ett egenpåhittat ord. Ett tillfälle då jag bjuder hem väninnor på en mysstund o de själva får plocka vad de vill ha av utrensade skivor, böcker, kläder o allt annat smått o gott. Vad tror ni om det?

Men först. Promenaden....

onsdag 13 januari 2010

Varma isbitar

Insåg häromdagen att jag nog borde stoppa in en termometer i kylskåpet. Kylan är nästintill obefintlig där. Det är nästan kallare i mitt sovrum än i kylskåpet.

Nåväl. Hämtade min termometer som jag använder för att mäta både ute- och innetemperatur. Den har två sensorer. Efter mätning visade båda mätarna på 12 respektive 13 grader i kylskåpet. Undrar hur länge vi ätit undermålig mat?! Rätt länge gissar jag.
Frysen gav resultatet -3 grader och där ska den ju ligga runt -18 grader. Herrejösses.
Jag ringde ElektroHelios som uppgav att kylen/frysen har ca 14 år på nacken.

Fastighetsskötaren var här nyss. Han sa att det inte var så mycket att göra. Att han skulle rekommendera att byta ut den. Alternativet är att byta termostat på den. Alltså. Byta termostat. På en 14 år gammal grej. Är det smart? Men min värd är oerhört snål, så snälla håll tummarna för att han inser orimligheten i detta.

Har varit hos kuratorn idag för ett första samtal. Lyckades gråta/snyta upp 6-7 stycken Kleenex :-) Kände mig lite gladare efteråt. Kom på mig med att gå och vissla på ICA.

Det finns hopp.

Hopp :-)

Kram!

tisdag 12 januari 2010

Dammsuga bort vintern

Jo, det ska jag banne mig göra.
Alldeles straxt ska jag ge mig ut med dammsugaren mitt i smällkalla vintern.
Och jag önskar att jag kunde suga bort vintern. För jag håller med prinsen. När vi promenerade över långa gärden nere i Skåne ropade han med fulla lungor "Vintern suger definitivt!!!". Det var rätt så kul för honom att få skrika sådär och själv fnissade jag åt hans ordval. Håller med. In med våren säger jag bara!!!

Men dammsugaren ska faktiskt ut, men mer på promenad, ner till en kompis som har städhjälp som kommer om några timmar o en dammsugare som just gått sönder. Tänkte dra den i min Dramaten-vagn. Fiffigt va! :-)

Sedan ska jag köpa Ecco-stövlar om de finns inne och några bra thermobrallor. Jag fryser fötter och lår av mig som det är nu. Fick låna ett par stora byxor av mamma, men de är så stora att de ramlar av när jag går. Och promenera vill jag. Verkligen.

Har ägnat fm åt att snickra lite på mitt CV. Ska lägga ännu mer kärlek i det vid tillfälle. Och kanske spela in en film och lägga upp på YouTube. När jag vet lite mer om vad jag vill.

Jo, solen skiner och vintern är vacker. Verkligen. Jag SER det. Jag kan ta in det. Men jag fryser. Både inomhus o utomhus.

Nu blir det en stunds meditation, sedan the staubsaugerexperiment.

Kram!

söndag 10 januari 2010

Detox

Dags att lägga in sig för detox.
På alla sätt o vis.
Jag vill feng shuia hela mig, ja hela världen känns det som.
Min kropp o själ skriker efter förvandling, förnyelse, att få känna sig ren.
Jag ska gå till en kurator för första gången nästa vecka för att rensa i gammalt skräp.
Jag ska sluta röka o dra ner på kaffet.
Jag ska se till att städa här hemma o fundera över hur jag kan göra om lite för att tillfredsställa variationsmänniskan i mig.
Jag ska meditera och promenera mer och bli aktiv i mitt jobbsökande.
Jag ska skriva ner mina tankar och möta mina delpersonligheter aktivt.
Jag ska öppna upp för kärlek och releasa mina tankar ofta ofta.
Framför allt ska jag ANDAS och vara här och nu och njuta och skratta mer.

Där tåget drog fram i eftermiddags noterade jag alla hus, alla bilar, alla vägar, alla saker. Och jag tänkte att bakom varendaste en av dem ligger många människors idéer, visioner, tankar, arbete. Det blev ett svindlande experiment. När jag hållt på ett tag kände jag hur TACKSAMHETEN ökade. Tänk så många som skapat, som bidragit till allt det vi kan njuta av idag. Utan dem hade vi fortfarande varit i stenåldern. Men nu har vi ju förmånen att kunna tänka och skapa. Jag vill också bidra till eftervärlden. Skapa något bestående. Verkligen. Frågan är vad. Det ger sig. Bara lusten finns :-)

KRAM på er!

Home sweet home

Det är underbart att resa bort en stund. Att byta ut hemmavardagen mot bortavardagen. Denna gång var det lite annorlunda att komma hem till mamma o pappa. Ingen helg i anslutning till besöket. Det innebar att vi fick mer tid för varandra än det brukar finnas annars. Som prinsen sa vid middagsbordet i Skåne, när jag frågade vad som varit roligast under veckan. "Det bästa har varit att vara tillsammans". Sötnosen.

Nu tycker både han och jag att det är härligt att vara hemma igen. Prinsen leker med sina älskade bionicles och jag sitter här som vanligt *ler*. Nu väntar uppackning och allmänt soffamys. I morgon är skolan stängd för planeringsdag, vilket innebär en bonusdag för att landa innan det är dags för skolan igen.

Och dags för mig att på allvar ta tag i jobbsökerierna.

Kul att kunna kika in hos ER också, mina vänner, nyfiken på vad som hänt under veckan som gått.

Kram!

söndag 3 januari 2010

Off we go... again

Ja, så var det dags igen.
I morgon bitti tar vi tåget ner till mina föräldrar i Skåne. Så härligt det ska bli att undfly de allra värsta minusgraderna och komma ner till "söder". Underbart också att träffa mamma o pappa igen, har inte träffat pappa sedan i somras. Lite sorgligt blir det också, eftersom jag och prinsen kommer att sakna Stina, hunden som alltid funnits där.

Vi säger Au revoir nu och kikar snart in här igen!

lördag 2 januari 2010

In i hjärtat

Det bor en romantiker i mig. Helt klart.

Jag älskar att se på romantiska komedier. Och någonstans längst innerst inne vill jag vara med om en kärlekssaga igen. Ingen grå, luddig, vardagshistoria. Nej, riktig kärlek. Värme i hjärtat. En relation som är enkel. Jag har inte längtat i mitt huvud. Men när jag nu sitter o plöjer filmer berörs jag alltid av de olika kärlekshistorierna. Och då känns det att det finns en stor saknad hos mig. En längtan efter att bli älskad av någon, någon som jag älskar tillbaka. Älskar filmerna och blir ledsen samtidigt - förstår ni hur jag menar?

Min kropp och mitt huvud kan fortfarande inte tänka sig en man i mitt liv, ärren från förra relationen är kvar. Och vem ska kunna passa in i mitt och sonens fantastiska komboliv? Nej, jag har svårt att hitta tron på att Han finns. Men ändå, det här kan väl inte vara optimalt. Att leva livet själv som vuxen?

Hursomhelst, dags att starta året med lite önskningar. Jag både vet och inte vet vad jag vill i en salig röra. Läser en intressant bok just nu, den kan hjälpa mig lite på vägen. "Det du önskar kan du få" av Noelle Oxenhandler.

Sätter mig i soffan igen och läser vidare.

God fortsättning på er!

fredag 1 januari 2010

Första dagen

Jag älskar terminsstarter. Det är något gammalt, djupt inrotat i vår kultur att med nyår och även i augusti så börjar allt om igen. Terminsstarter. Dags att köpa suddgummi o dagböcker och boosta energin och röra på sig och ditten och datten.

Fast i år känner jag mest glädje över att jag får vila några dagar. Det är otroligt skönt att gå runt och dra utan några måsten. Solen skiner ute. Fint väder för en promenix. Men jag tror jag stannar här, som Ferdinand vid korkeken. Läsa bok. Se på film. Låta dagen bli lång och skön.

Ny dag, nytt år.
Egentligen är alla dagar den första och enda dagen på resten av vårat liv. Kanske skulle man säga "God ny dag" till sig själv och alla andra - varenda dag. Ny, för att påminna oss om att allt är nytt, hela tiden. Till o med vår kropp förnyas konstant. Fascinerande.

God ny dag på er!