Stolt

När jag ser tillbaka på 2010 känner jag stolthet över mig själv.
Jag gjorde det!
Jag såg till att flytta, att byta plats, byta energi.
Det medförde den magiska hösten i skogen som i sin tur givit resultat på vågen.
Jag har inte vägt mig på ett tag, senast hade jag gått ner 6 k på ett år.
Vågen visar nog på lite mer plus nu (mer kilo).
MEN.
Nu väntar jag på en väninna som ska komma o fira nyår med mig.
Och jag rafsar fram en klänning ur garderoben, som jag ABSOLUT INTE kunde ha för ett tag sedan. Och se :-) Nu sitter den bra.
Lycklig går jag runt här och knaprar på ostbågar, dricker en GT och lyssnar på nostalgimusik.
Fy fan vad jag är bra.
Och fy tusan vad glad jag är över att ha ER i mitt liv.
Så SKÅL på er allihop.
GOTT NYTT ÅR!!! Det kommer bli KANONBRA, det känner jag på mig.

Nyårstoning

I morgon ska jag på toning.
Ja, inte håret alltså.
Marie Bergman håller i en samling i Katarina kyrka i morgon, på självaste nyårsafton, där ett gäng människor träffas och "tonar" ihop. Lägger klanger och går runt i kyrkan. Lite meditativ känsla om jag förstår allt rätt. Har gått på kurs med Marie en gång för några år sedan, älskade varenda minut. Marie är en person som det är lätt att tycka om. En oerhört kompetent artist/musiker med ett stort hjärta.
Jag vet att det hänger en hel del sångare i bloggvärlden, någon som vill haka på? Stockholm, Söder, Katarina kyrka, kl 10.30-12.00. Fri entré.

Den här plattan har jag spelat MÅNGA gånger :-)

Ett avslöjande

För ett kort ögonblick såg jag mig själv på TV.
Mrs Doubtfire.
Robin W:s sladdriga dräkt som han drar på sig.
Bröst, mage, lår. Sladderisladder.
HJÄLP!

En sann hoptimist

Vi vuxna köpte tre julklappar var för max 250 kr sammanlagt. Sedan spelade vi tärning om paketen. Jag tillhörde de tursamma som fick en hel del fina saker och kom ut med fler paket än jag gick in i spelet. Av alla saker var dock den här lilla sötnosen, som pappa köpt, en favorit. Den hänger nu på min bordslampa o kikar på mig :-)

En sann "hoptimist" :-)

Hemma

Midnatt råder.
Och det är tyst.
Så när som på ett litet pustande från prinsens rum.
Och datorns sus. Det eviga. Fläktarna går på max hela tiden.
Sista sucken.

Jag har bara dragit in väskorna över tröskeln.
I hallen bildas små pölar.
Fyller ett glas vatten och dricker.
Äter smörgås och dricker koffeinfritt kaffe.
Knaprar på några knäck.

Läser ikapp på datorn.
På det hela en väldigt skön känsla.
Julfirandet i Holland var fint.
Att komma hem är fint på sitt sätt också.

Nu, klockan 00.49 ska jag krypa till kojs.
Så SKÖNT det ska bli.
God natt mina vänner!

Off we go!

Snart är allt klart o vi fräser mot Arlanda.
Håll tummarna kära vänner *ler*.
GOD JUL!!!!!!!

Var ska jag börja?

Gårdagen var en total rysare.
Gick upp en timme för tidigt (3.30 istället för 4.30)

Tekniskt fel på första planet (både på marken o i luften) från Bromma (navigationen)...
Vi flögs från Bromma till Arlanda.
Fick hitta ny anslutning själva...

Hade tur.
Skulle alltså flugit 7 och med plan nummer två
landade jag klockan 13.40.
14.00 satt jag på bussen och mitt i ett område ser jag en stor
skylt på ett företag: Fighter.
Jag börjar le och tänker på min goa bloggvän med samma nick.
Tänker på mig själv också. Jag kunde gett upp. Som många andra gjorde.
Men jag gav mig f-n på att åka till det där mötet.

Ser ännu ett litet tecken från bussen, Salong Prinsen.
Och när jag åker förbi "Facklan" tänker jag att det som
på morgonen kändes så motigt, som ett dåligt tecken, nu
vänts till något bra. Tänd ett ljus och låt det brinna för fan.
Eller tänd en hel fackla vet jag...

Det sista tecknet får jag ett stenkast från porten jag
ska gå in i:
















Now we're talking!!! Det kändes riktigt bra. Började skratta.

In till Malmö på möte i 3,5 timme (som gick bra).
Tillbaka. Väl i på centralen i Sthlm strular t-banan.
Hemma sent. Trött.

Upp idag tidigt. Skolavslutning.
Skottade sedan fram bilen - det tog 3! timmar.

I morgon far vi. Sonen är just nattad och
nu ska jag börja packa. Jag är SÅÅÅÅÅ trött.
Ni vet sådär "jag-har-åkt-slalom-hela-dagen-trött".
Rosiga kinder, ögon som vill somna hela tiden.

Men icke.
Bäst att passa på att mysa lite nu när sonen är till ro.

Längtar till väskorna är färdiga, men jag gör det sista i
morgon fm. Åker ut tidigt till Arlanda.
Tror att allt kommer gå bra :-)

Håll tummarna nu

För i morgon hämtar taxin tiiiiiiidigt o tar mig till flyget.
Mot en annan ort, intervju över dagen. Sluttampen.
Det vore så gott att ha ett anställningskontrakt innan jul :-)

And I'm indestructible

Jag vet. Det ett jävla tjat på mig.
Men jag älskar henne.
Jag blir så stolt över att vara svensk.
Hon är ett litet geni.
Jag känner hennes energi, varenda liten cell dansar.
Älskar hennes egna, som någon skrev "lite kampsportsaktiga" dans.
Och hon sjunger som en gudinna.
Hon uppträder på en av de finaste galor som finns.
För att hon är en av dem.
En av de allra finaste.
En dejlig rosa som är indestructible.
KÄRLEK till dig Robyn!!!

Lycka är

en skön BH :-)

Införhandlade två stycken ex av den här igår.
Lyckades leta mig upp på sköna Åhléns underklädsavdelning.

Våning 4, inte helt lätt att hitta.
Och vilket underbart provrum.
Supertrevlig kvinna som hjälpte mig att hitta
några bra varianter.

Jag har alltså större bröst än Pamela A, har jag insett *fniss*.
Skulle vilja ha mindre, det vore så skönt att känna sig lite lättare,
mer rörlig. Men jag vågar inte lägga mig under kniven, tänk om det skulle hända mig något! Tänker inte så mycket på mig, utan på sonen.

Köpte 75 G igår. Har nog eg H. Förstår ni?
Och jag kan inte för mitt liv begripa varför folk vill ha större när de har B eller större. Det är bara tungt. Det är svårt att hitta kläder som sitter bra, för att inte tala om BH. Det är DYRT.

Mina bröst har jag aldrig någonsin sett som en fördel ur ett självsäkerhetsperspektiv. Inte många förstår att jag har så stor byst, eftersom jag i övrigt också är ganska rund. Men det vore skönt utan den tyngden.

Nu är det ändå som det är.

Och då är det lycka när man hittar en SKÖN BH som sitter perfekt från början. Det är inte ofta det händer.

GLAD :-)

Skickar härmed vidare "lyckostafettspinnen"till dig. Är du lycklig över något just idag?

Den gode Maslow

hade ju helt rätt.
I alla fall vad det gäller basbehoven.
Jag har sovit 12! timmar i natt. Djupt och ostört.
Vaknade och kände mig lätt förvånad.
Helt utan smärta i kroppen.
På väldigt gott humör.
Ni vet, med en sådan där myspys-känsla i kroppen.
Livet är gott. Jag är ledig.

Idag ska jag först mysa med vinterstudion o sedan pyssla och
plocka lite. Härligt att vara hyfsat i fas med julen.
Klapperiet klart. Det är skönt. Nu återstår att städa här hemma,
betala räkningar, städa o göra det fint. Och packningen såklart.

Tuffare är det för syrran i Holland som härjar runt med två
små barn o försöker fixa i ordning en hel del.

Jag har därför vett att NJUTA av det jag har just nu.
En frisk, utsövd kropp.
Möjlighet att ego-boosta i hemmet.
Bra på TV.

MYYYYYYYYYYS :-)

Fri

Jag önskar att jag under 2011 enkelt frigör mig från oro
och rädslor. Jag är redan på väg, har lite metoder jag använder.
Och jag tror att det kommer bli ännu enklare att hantera
dem allt eftersom.

Rent ut sagt löjliga rädslor traskar in i ens liv med
jämna mellanrum och försöker ta över.

Tänk om sonen få vattenkoppor nu innan vi åker till syrran?
(Det går här just nu).

Jag blev illamående efter min tunnelbanetur nyss. Oro över
hur det ska gå att åka t-bana varenda dag när jag jobbar i
stan (när det nu blir).

Oro över att vi ska få magsjuka som också härjar.

Märker också att det bor en liten oro på stan efter bomberna.
Folk tittar lite annorlunda på varandra. Mer poliser överallt.
Jag är väldigt känslig både i mig själv, men jag tar också lätt
in andra människors energi.

Oro över att köra till sonens pappa i em i snön.

Oro över hur det ska gå med intervjun på måndag som inkluderar
flygresor över dagen (och hur ska det GÅ när pappa lämnar på
skolan på måndag och han ska hem med en kompis?!)

Lätt oro över möte på BUP i januari med sonen. Oro över möte
på skolan om sonen. Oro över att min son behöver sådant stöd.

Ja, ni ser och ni vet. Vi bär alla på våra egna rädslor och
motstånd.

Men här och nu lovar jag er. Jag ska möta och välkomna rädslorna,
se dem i vitögat och låta dem passera. Bye bye. För lagrade rädslor
är energi som sitter fast. Hi & bye liksom. Mer harmoni åt Happy.
Happy on the way, ni vet. Målet är ingenting, vägen är allt.

Kram och ha en härlig fredag! :-)

Var är du nu?

Stanna upp en minut.

Andas.

Låt tankarna i huvudet och ljuden utanför glida bort...
Tills du är

innerst inne

i ditt centrum.

Le mot dig själv.

Du är en vacker människa.
Ditt inre är som en gnistrande liten diamant.
Det är den du är.
Du behöver inte göra något.
Bara vara.

En kort stund.

Och här är jag med dig.

Du och jag, två små gnistrande diamanter.
Med olika slipningar.

Men vi glittrar.
Det är vackert.
Jag gillar att se dig.
Precis som du är.

Klappad och klar :-)

Promenad.
Huvudvärk.
Lite jobb.
I med en Ipren.

Och sedan bar det av till Sickla köpkvarter för lite julshopping.
Den här lilla sötnosen har jag kikat på flera gånger och eftersom jag
vet att min son fortfarande går ner i brygga över gosedjur tror jag
att dagens inköp kommer göra honom jätteglad på julafton :-)
Den kallas för YooHoo och köptes på Åhléns (finns i flera storlekar
och färger).




















Nu har jag köpt färdigt alla klappar tror jag. Återstår att fixa allt inför
avresan nästa vecka. Sitter här och leker lite med hemsidan, kul att
kolla in vad som finns där ute i form av widgets/gadgets :-)

Tips på bra nätplatser

För er med barn vill jag gärna tipsa om bra köpställen på nätet inför jul.
På Warehouse19 kan ni köpa Lego-gubbar och lite tillbehör styckvis. Här har jag handlat två gånger och allt fungerar klockrent. Blev glad när jag hittade siten (oftast är det ju minifigurerna de vill ha och inte ett helt rymdskepp, iallafall min son).

Ett nytt ställe jag nyttjat i år är gamla goda Amazon, men enheten i UK. Har beställt leksaker i två omgångar som levererats direkt till Holland, eftersom vi firar jul där. Ibland förvånande låga priser jämfört med i Sverige: Amazon

Känner mig supernöjd med det.
Sedan har jag självklart köpt böcker från Adlibris också och Wii-spel från CDON, där jag handlar flera gånger per år.

Handlar ni på nätet och var i så fall?

Fasiken vad dagarna och kvällarna rinner iväg.
Har tillbringat senare delen av aftonen med en dokumentär om PolPot-regimen på SVT1. Intressant, eftersom jag inte kände till historien ordentligt innan. Får en klump i magen, otäckt. Tänker på min son genast när jag ser hur andra barn farit illa - i miljontals. Brrrrr.

Och till mig själv ger jag...

Julklappar.
Ett eget litet kapitel.
Jag tycker det är kul.
Kan bli stressigt om man inte har pengar och tid att handla.
Men i vår familj gillar vi det ändå.
I år har jag shoppat till prinsen, lite kvar där.
Vi vuxna kommer spela ett julklappsspel. Alla handlar 3 klappar
var för sammanlagt 250 kr. Sedan slår man tärning och har tur/otur,
stjäl klappar från varandra o s v *fniss*. Det ska bli kul.

Men idag har jag ändå skaffat den bästa klappen och den är till mig själv.
Jag har idag bestämt mig för att stänga ner min fasta telefon och
göra om mitt abonnemang till Telia komplett. För ett tillägg på 100 kr
i månaden i 24 månader (2400 kr) fick jag en iPhone4 32G med.



















TJOHO!!!

SOM jag längtat.
Nu kan jag sms:a, fotoblogga, MMS:a och ringa hur mycket jag vill till
vem jag vill i Sverige. Troligen har jag den innan jul :-)

Löjligt kanske. En liten pryl. Men en liten pryl som jag kan kréera med,
kommunicera med, leka med, lyssna på musik i. Vara ännu mer av mig själv med.
Och ännu mer med er.

Lovely.

Dagens fråga 1: PC eller Mac?

Behöver snart köpa en ny dator. Har en bärbar idag men vill köpa en stationär denna gång.

Användningsområden:
Jag gör egen musik (datorn bör vara hyfsat tyst), spelar spel o använder alla övriga traditionella datorfunktioner. Jag har alla nuvarande program för PC. Vad föreslår ni och varför?

Saknar dig Fighter

Om jag förstår allt rätt kommer du hem idag.
VÄLKOMMEN TILLBAKA.
Hoppas du haft en alldeles underbar resa, hajar till trots,
och har skön energi till slutklämmen på jobbet innan jullovet!

Jag och sonen har tragglat oss igenom lååååånga läxor här och
nu är han ikapp de andra vad gäller genomförda uppgifter.
Skönt att det är gjort :-) Nu slappar vi båda med film o söndagsmys.

Allt är så mycket bättre

Jag har ju sagt det till er förut.
Den här hösten har bjudit på stunder av magi.
Mina eviga promenader i skogen med sol, regn,
snö, mulet väder, kyla, värme, mygg och syre.
Vackra löv, dammar, ängar, sjöar. Soluppgångar
utav Guds nåde. Jag har blivit så berörd att
jag stått där och gråtit flera gånger.
Berörd av att livet egentligen är så vackert,
bara vi har tid att stanna upp och se det.
De enkla sakerna, som naturen och människorna,
de är det bästa.

Jag har helats bit för bit efter några år som
sugit energi. Hittat tillbaka till mig själv,
styrkan och kraften och självkännedomen.

Varje lördag har jag bänkat mig framför
Så mycket bättre. Varje lördag har jag skrattat
och gråtit och varit helt fascinerad av det
musikaliska och mänskliga cross-over-mötet.
Underbara ögonblick. De delade det med varandra,
vi delade det med dem. Ren magi. Så vackert.
SÅ vackert.

Sista avsnittet. Jag kommer att sakna de här lördagarna.
Samtidigt är Så mycket bättre-gänget för alltid en
del av min magiska höst. Den glömmer jag aldrig.

Socker

Inget går upp mot lite socker.
Tycker prinsen.
Han har avnjutit en burrito m ett halvt glas
cola till lunch (Kungshallen) och hemma har lördags-
godiset åkt i med en faslig hastighet.

Just nu hoppar han runt naken i min dubbelsäng,
bygger kojor, myser och är helvild samtidigt.
Defintivt sockerstimulerad. Kan inte låta bli
att skratta. Man skulle kunna generera energi till
hushållet genom honom.

Nu ska sötnosen få låna datorn o spela lite spel,
emedan modern ser en film på TV:n. Myset fortsätter.

Action - CUT!

Åh vad jag älskar att kolla in vintersporten på TV!
Det är så mysigt att hasa runt här hemma o mysa och
ha TV:n på hela tiden.

Lite nagelfix (blodröda naglar som börjat flagna är inte
så himla sexigt). Runt lunchtid bär det iväg till
frissan, myspys. Prinsen följer med.

Njuter av helgens lugn som bor i mig, vi fick en
lugn skön natt o jag är på GOTT humör :-)

Idol gör ett magplask

Jag tycker verkligen det.
Har inte följt Idol denna omgång.
Men "halkat in" då och då.
Jag förstår inte Jay-vurmen.
Minna hörde jag först i kväll.
De är tråkiga.
Det finns massor av Jay:er och Minnor i Sverige.
Och många med större begåvning än de två har.
Jag efterlyser magin. Var är den?
Ser bara ett magplask. Lite trist.
Hoppas det kommer in någon pausunderhållning som
blåser hatten av oss.

I can see your halo

Jag vet vi var många som såg detta fantastiska fenomen igår i Stockholm. Vet inte om det sågs på andra platser i landet. Hursomhelst - jag är SÅ tacksam för att jag fick uppleva denna soluppgång:

Freakin' Robyntastic

Gud vad jag älskar Robyn och hennes musik.
Den berör
Och den förför
Minst sagt *hehehe*
Säkerhetsbältena på!
Nu kör vi...

Indestructible from Robyn on Vimeo.

Mittemellan

Känner mig inte fågel eller fisk idag, mer mittemellan.
Promenad på morgonen. Illamående, lätt svimfärdig.
Har varit det till o från några dagar nu. Rygg o axlar
värker, handlederna också. Vad händer?

Har varit med exet idag och träffat en psykolog.
Min lillprins behöver lite extra stöd av flera
anledningar och för en gångs skull har jag
och mannen teamat ihop oss. Tror att det
beror på att skolan tryckt på lite.

Det är detta som tryckt mig i flera veckors tid.
Oron för ens barn är nästan det värsta.
Många tårar har flutit. Men jag har också fått
insikter.

Nu är startsamtalet avklarat och prinsen ska
få prata med någon efter nyår. Han vill det själv
också, så det känns bra.

Själv är jag lite upp och ner. Var nog lite orolig
inför den här dagen, nu släpper den spänningen och
jag känner mig sorgsen och trött.

Sonen är hemma o vi ska mysa o spela spel om en stund.

En mellandag som sagt. Ganska gråtrist. Men ändå helt
ok på något sätt. Om jag bara kunde slippa illamåendet.

Potential *långt*

Tänkte skriva ett inlägg om potential.
Egentligen handlar det om mig.
Jag blir så inspirerad av många olika saker.
Alla har en gemensam nämnare, kreativitet - uttryck - beröra.
Ser just nu på Ebbas stil på TV. Reportage från
modeshower och modeskapare.

Lyssnar på reportage från svenska företag i London.
Ser hur de jobbar, blickar in i den kreativa miljön.
Och jag känner hur jag längtar efter det igen.
Att vara en del av ett kreativt sammanhang.

Samtidigt känner jag att det finns så mycket potential i mig.
Jag skulle kunna göra så mycket, mycket, MYCKET mer av mig
och den jag är, än jag gör idag. Jag har gjort mycket genom
åren. Rest och bott på flera kontinenter.
Tagit oerhört utmanande anställningar och gjort ett bra jobb.
Lärt mig nytt om och om igen. Expanderat, florerat, kréerat

Älskar internet, älskar att hänga med när det gäller teknik och
design. Blir liksom lite frustrerad när jag inte har medlen
att hänga med. Funderar på att stänga ner mitt fasta telefon-
abonnemang och min mobil och skaffa en iPhone med där jag
kan surfa och messa fritt. Det vore så underbart. Det är ju
"JAG". Ja, ni vet hur jag menar. Längtar.

Hursomhelst. Jag ser på program. Och i det ögonblick jag
ser alla kreatörer blir jag fylld av sorg och energi samtidigt.
Jag vet att jag kommer skriva en bok någon gång - ämnet har
bara inte kommit till mig. Jag kommer säkert driva företag
igen längre fram. Jag vill producera och skapa och framförallt
bygga en miljö där folk är oerhört professionella och har
roligt samtidigt. Och jag vill tjäna pengar. Inte som mål
i sig, utan för att det i sig ger nya möjligheter att skapa
och fortsätta vara kreativ. Tänk att kunna köpa alla tekniska
prylar man vill - det vore så underbart.

Slår upp ordet potential i Wikipedia:
"Att någon eller något har möjlighet att utvecklas eller med tiden bli något signifikant mer värdefullt än det är just nu."

Hmmm. Vet inte om potential är rätt ord då? Blir tveksam.
Det stämmer på sätt och vis och ändå inte.
För jag känner ju att allt det där bor i mig redan.
All kreativitet. All KRAFT som jag kan få ut i olika projekt.
Alla idéer. All förmåga att se helhet och delar samtidigt.
Risktagandet, möjligheten att se nya saker. Generalisten
& specialisten. De är jag. Redan. Men hon vill ut nu.
Ut ur buren. Ut och flyga. Skapa. Skapa underverk.
Vara originell.

Hon finns där. Hon har inte potential.
Hon ÄR potential.

Rena sommarvädret

Var ute på en härlig promenix idag igen, en timmes pulsande i
mycket snö. Rix FM i lurarna. Många skratt, verkligen älskar
det gänget.

På väg hemåt med två kassar mat i händerna får jag plötsligt
en insikt. Den slår till med full kraft:
Sonen har inte haft en enda sjukdag den här terminen,
bortsett från stukad fot. Det är så unikt att det är helt
otroligt. Funderar vidare på fakta: nya lokaler i hemmet och
på skolan. Finns det ett samband? Hursomhelst är det
fantastiskt och det ska vi fira :-) I em ska han få TRE
stycken tidningar av mig och en liten ask söta björnar.
TJOHO!

Innan jag lämnade affären satt jag på en bänk i hallen och
tryckte i mig en banan och lite vatten. In kommer en man
och ler och vi börjar konversera. Han sa: "Jag gick ut
på balkongen i morse och det var ju rena sommaren ute. Jag
brukar ha mössa på mig men det här är ju underbart".
Vi vinkade till varandra och han gick in.

Snön faller rätt ymnigt.
Jag tänker att det är härligt med spontana möten.
Jag är nog mer "sydländsk" i min själ, tycker om att byta
ord med främmande människor under min vardag. Härligt
att det finns flera som är som jag :-)

Ha en härlig fredag allihop! I kväll inleds barnledig
helg och jag har inte en enda plan förutom att se på
skidskytte :-)

Jag vet inte varför

Men av någon anledning går jag runt och gnolar på Lill-Babs
senaste bidrag i Så mycket bättre. "Everybody's looking for love".
Lite Fever-känsla där som Petra sade :-) *visslar*
Den sitter tokfast. Jaja, låter den vara.

Idag blir det lite coaching, d v s jag ska arbeta med en klient.
Ett jobb jag gör gratis nu för att hålla mig varm i kläderna.
Det är underbart att få utnyttja sina kunskaper igen.
Lyssnandet, nyfikenheten, intuitionen.
Underbart att få vara till nytta.
Det har vi alla ett behov av tror jag, att känna att vi verkligen
tillför något där vi är :-) Jag fick ett så fint kvitto på
det efter förra sessionen av just denna klient och det värmde.
Det är en sann ego-boost att jobba med människor.

Fin första december här. Jag njuter av min ledighet även
om den innebär ett evigt arbetssökande. Det gäller att ta tillvara
på dagen.

I em ville prinsen komma hem tidigt, direkt efter skolan.
Ser fram emot det. Ska mysa med honom ordentligt, spela lite spel
och bara ha det gott.

Kram på er!

Där fick jag så jag teg

Här har jag suttit och läst statusrader på Fejjan,
vecka ut och vecka in skriver folk hur trötta de är,
att novembermörkret tar kål på dem.

Själv har jag reagerat över att jag varit förvånansvärt
pigg. Tänkte att det haft med mina promenader i höst att göra.
Säkerligen.

Så - i går - kom den plötsligt över mig.
Överföll mig.

Tröttheten.

Först kände jag mig nästan sjuk (i går kväll).
Lade mig tidigt
Idag har jag varit lika seg. Det går i slow motion. Jösses.
Nu varnar en huvudvärk. Får väl släpa mig till sängen då, kl 21.
Mammakvällen hade ju bara börjat. Men jag orkar inte ens
se på TV. Där fick jag allt :-)

Godnattkram på er.

Strålande utsikter

Morgonpromenaden var magisk!

Tjoho

Nu har jag packat ryggsäcken, sonen och jag ger oss ut i
minusgraderna för att åka lite pulka o fika.
Eftermiddagsplanen bjuder på skridskoåkning i Kungsan
och en kik på julskyltningen.

Härligt! :-)

Vad ska ni göra?

Bilder och tankar

Morgonpromenaden gav näring åt själen. Älskar vinterljuset, himlens färger, soluppgången.
Hörrni, snart är det advent! Jag blir glad när jag ser "traditionell" adventsbelysning. Det är något gammaldags och tryggt med det. Passar bra i vårt område också, som är byggt i slutet på 50-talet.

Men hur söt får man vara? Brukar inte gilla saker som kryllar, men här måste det varit tomten som varit ute och vallat ett gäng julklappar. Gooooose.

Jag skulle ju

gå på en promenad. En långprommis. Kroppen längtade efter att
arbeta lite. Tog på mig kläderna och gick ut i snöfallet.
Planen var att handla lite mat o ta en runda till posten,
hem och lämna och sedan ut igen. Därefter skotta fram och
parkera om bilen o hämta sonen.

På posten träffade jag ett gammalt, härligt par som också
skulle till Konsum. Det visade sig att de bor i min förening.
Jag hjälpte dem hem med matkassen och vi fick en långsam och
trevlig promenad hem. Blev riktigt glad av det mötet, det är
så härligt att se gamla strävsamma par som trots stroke och
hjärnblödning var glada och käcka. Jag tänkte, att livet
går fort, snart är man själv där och stapplar fram i snön.

Men det gäller att fånga glädjekornen i vardagen, det här
var ett av dem :-)

Idag ska jag njuta

Inte vara sådär fixig och ordentlig.
Ingen promenix i snålblåsten.
Inget annat mer än att registrera lite räkningar.
Sedan vila och ta det lugnt.
I em möte på skolan. That's it.
Vad hittar ni på idag?

Horny ni ni!?

Tog mig en liten runda på Åhléns och fick syn på
denna lilla installation.

Är det meningen att man ska bli horny?
Eller är det detta som kallas för en vass outfit?

Lugn och ro

Sitter här framför datorn o pustar ut.
Har varit ute i spåret igen, 1h och 20 min.
Smått duggande regnsnö i ögonen.
Svårt att se.
Men med RixFM i lurarna blir allt gladare och trevligare :-)

Jag är stolt över mig själv - att jag faktiskt tar tag
i min kondition o det utan att kämpa så otroligt mycket.
Jag har inte satt några andra mål än att må bra varje
gång jag motionerar och efter. Självklart vill jag gå
ner i vikt. Men jag vet att även om jag inte gör det
så är det bra för kroppen och knoppen med syre
och rörelse.

Helgen ägnades åt att röja i prinsens rum, det är
riktigt fint därinne nu.
Nu blir det långsamt lite fokus på julklappsinhandling
och annat.
Jobbsökerier som vanligt - självklart - även om det
ser ut att kunna bli en lösning där snart.
Har jag tur har jag ett jobb påskrivet innan jul :-)

Det är så tyst här i huset. Endast fläkten från
datorn hörs. Jag njuter av det en stund. Snart ska jag
lyssna på lite julmusik med Nisse Landgren.

Trött efter en sömnlös natt (fullmåne såg jag på morgonen).

Livet bara är. Låter det vara. Mjukt och fint, vill ha en lugn dag.

Hoppas ni har en härlig måndag wherever you are.

Dags för skidor - yes!

Åh, upptäckte just att det är skidtävlingar idag på TV.
Har sovit ut länge och hade väl en tanke om att ge mig
ut på promenix (efter gårdagens ostbågefross), men
har egentligen ingen lust.

Så istället blir det en hemmamysar- och fixardag.

Ska bli SUPERDUPERKUL att se Kalla & Hellner och alla
andra tävla igen. Yiehaaaa :-)

Insikter och avsikter

En efter en tar jag tag i de stora utmaningarna.
Jag sväljer en rädsloklump djupt ner i halsen.
Läskigt.
Nära ångest.
Samtalet går bra.
Mycket bättre än jag vågat hoppas på.
Jag gråter i fyrtiofem minuter och snyter mig,
torkar tårarna.
Tar tag i nästa samtal och i nästa...

För sådant är ju livet.
Ibland klumpar allt ihop sig.
Det blir en enda jävla röra av rädslor,
av analyser och tolkningar och what if's.

Men så ser man sanningen i vitögat.
För man måste liksom. Det går inte att ducka längre.
Man biter ihop, hårdare än hårdast.
Andas riktigt djupt och tar tjuren vid hornen.

Nu en dag efteråt kan jag se hur de olika ämnenas
sammanträffande i tid säkerligen inte är slumpmässig.
Det finns en mening med allt.

Bara för att A hänt, var jag även TVUNGEN att
ta ställning till B och agera där också.

Men jag utgick ifrån sanningen.
Min sanning. Den som sitter längst inne.
Jag talar från hjärtat. Sätter ner en fot.
Ibland väldigt varsamt. Ibland oerhört bestämt.

Och se...

De mest intressanta saker händer.

Saker och ting löser sig!
I allafall tillfälligt.
Och jag är fortfarande skakad, helt slut.
Känner att jag vill gråta bara jag skriver om det här.
Fast jag inte berättar vad saken gäller.

Nej. Jag är inte sjuk, inget sådant.
Men andra saker som ändå är tuffa att hantera.
Och när man lever själv är man inte alltid så jäkla
stor och stark.

Jo förresten. Oftast.
Fasen vad jag är stor och stark.
Och svag.
Och sann.
And I like me.

(And I like you guys :-)

Avgörandets dag

En mängd samtal avklarade och på tur. Avgörandets dag liksom. Tårar som flödar av sorg, oro, lättnad och glädje - allt på en gång. Hittills är jag väldigt tacksam för utfallet och känner kärlek till mina medmänniskor.

Förutom mina egna saker vill jag finnas till för min granne som idag tvingas låta sin hund somna in. Tror vi får värma på lite glögg här o låta tårarna flöda ihop.

Lågvatten

................

Inte så konstigt

Kände mig stark och energisk i går - hela dagen.
I spåret (det är verkligen stor skillnad från dag till dag).
Tillsammans med prinsen.
Men när han lagt sig kom härdsmältan.
Att söka efter jobb, att oavbrutet paketera och sälja -
det tar på krafterna.
Kände mig trött och arg och ledsen och frustrerad.
Inte så konstigt att jag vaknade idag med extremt ont
i ryggen och axlarna. Om man tänker efter kan man ofta
hitta orsaken till det onda. Tankar som inte känns bra.
Önskar jag hade ett par händer som kunde hjälpa mig
lösa upp värken.

Kallt i dag också. Tur man har en varm prins att pussa på.

Feedback

Nu på kvällen fick jag ett meddelande på Fejjan som gjorde mig så glad. En kvinna jag träffat ett fåtal gånger skrev att hon verkligen uppskattade mina statusuppdateringar och att hon tycker jag gjort ett stort intryck på henne som person. Och så ville hon att vi skulle ses igen.

Så underbart. Tänk vilken glädje några få rader med lite feedback kan åstadkomma :-)

Måndag gör jag ingenting

Haha, går ni också o gnolar på den gamla dängan då och då?
Kenoreklamen fungerar ju, för den låten är som ett plåster,
sitter liksom fast.
Måndag gör jag ingenting, ingenting, ingenting
Tisdag ser jag mig omkring, mig omkring, mig omkring

Fast skillnaden är väl att jag gillar måndagar.
Även måndagar som denna, som är kolsvarta och utlovar en
regnkall värld så snart man kliver ut.

Det är något med måndagar som ger mig samma
energi som vid terminsstarter.
Nystart. Det är nog det det handlar om.
En ny vecka.

Fiktiv sådan. För vad är egentligen nytt?
Varje dag är ny. Varje dag är en måndag.
Men det känns lite "göttigare" att ha en speciell dag
som kickstartdagen.

Och vad gör vi? Frukosten är avklarad. Understället på.
Promenad som vanligt, efter lämning på skolan.
Inte så spännande. Men skönt ändå. Njuter av att inte
vara inne i ekorrhjulet än, även om jag faktiskt vill
dit också.

Det gäller att gilla det man har och vara tacksam för det.
Och det är jag verkligen :-)

Gillar du måndagar?

Kram!

Man får ett nja

Eller ett nej i förtäckt form.
Man blir ledsen.
Rasar ihop en smula.
I snön.
Inte bokstavligen. Men det känns så.
Sedan går man ut en långpromenad och rensar energin.
Återställer huvudet.
Kroppen är lite långsammare med att haka på.
Begrundar ett nytt alternativ.
Man borstar av sig snön.
Riktar blicken åt ett nytt håll.
Eller försöker.
Det går inte riktigt att bli kvitt den där känslan
av grusade förhoppningar.
Alternativ 2 är inte lika kul. Lika bra.
Känns inte 100 i magen.
Men vad fan.
Man är trött på att jaga efter nya alternativ.
Nya vägar.
Nya jobb.
Man är trött på att vänta.
GRÄSLIGT trött på att vänta.
Man vill JOBBA.
Få en inkomst.
En bra inkomst.
Och ett roligt jobb.

Vad gör man?
Jo, man går och fikar på sonens skola.
Det blir nog trevligt :-)

Fototriss: Cool

"What's up man?"



"What the f...?!"



"Prutt"

Min coola son var svår att fånga till julkortet.
Är med i en tävling på Fototriss-bloggen.

Gå gärna in o kolla på coola julklappsprylar på Coolstuffs julklappsgenerator. Jag brukar hänga där en stund varje år innan jul... :-)

Håll tummarna för mig vänner :-)

Gravid

Mmmmm.
Jag har en bulle i ugnen.
En som legat och jäst där länge.
Jag träffade min väninnas nyfödde sötnos idag.
Minnen.
Tänkte på min egen prins som föddes på övertid.

Och här är jag igen.
På övertid.
Vankar av och an.
Borde varit förlossning för länge sedan.
Istället blir det islossning i morgon.
Och kanske en förlösning?
Väntar på ett samtal från min kommande chef.
För jag har bestämt att just det är hon.

Och allt detta arbete i ett års tid för att
få ett jobb känns som en gigantisk graviditet.
På rejäl övertid.

Håll tummarna gänget. Jag behöver er.
Går o lägger mig. Lite förkylningsvarning här.

KRAM o NATTI!

Orka

Ursäkta min frånvaro.
Springer på intervjuer.
Höstlovar med sonen.
Är allmänt trött o seg i mörkret.
Har inte promenerat på en vecka, längtar efter det.
Men så läste jag att en man klappat till tre kvinnor,
på olika platser i mitt område. En gång i spåret...
Well, jag tror inte jag låter rädslan besegra mig.
Grönområdet är MITT så det så.
Nu ska jag se på TV o slappa.
Huvudvärk.
Omonterad cykel i hela rummet (jo, den levererades i delar).
Hur gör jag nu? Får inte plats i bilen. Superkomplicerade
instruktioner till växlar o bromsar o gud vet vad.
Känner mig lite gnällig. GNÄÄÄÄÄÄLLLLLLL.
Ja, ni kan nog förstå varför jag inte skriver så mycket.
Orkar inte.
Kram!

Fina fina fiiiiina

son.
Firad, älskad.
Sover nöjd.

Fina fina fiiina mamma som varit här i veckan.
Firat. Handlat kläder o prylar åt mig och sonen.
Umgåtts, promenerat, hjälpt till.

Fina fina fiiiiina DiLeva.
Som jag träffat - så härlig.
Så mycket bättre... ännu bättre än på TV.
Men jag älskar det programmet.
Så mycket kärlek skulle det hetat istället.

Här är en av mina DiLeva-favoriter.
Från mig till er.

Blunda och se!

Mission for Calle

Idag pratade jag med honom.
Mannen som jag går förbi ibland på min morgonpromenad.
Han bor i ett skjul.
En redskapsbod.
Jag har sett honom sitta därinne o kura ibland,
med en ljuslykta framför sig.
Tänkt: Jösses, fryser han inte?!

Och jag har känt på mig att vi skulle ha ett samtal.

Idag stod han där och liksom väntade på mig.
Glad.
Vi pratade lite om hans situation.
Han öppnade upp skjulet och ville visa.
Jag kikade in. En turistsäng med sovsäck, filtar
och smutsiga kuddar. En cykel. Lite annat
smått och gott.

Men HU så kallt.
Jag frågade hur länge han bott där.
I 6 år.
SEX ÅR!
Jag frågade om förra vintern.
Jo, då var det lite besvärligt, berättade han.

Han frågade liksom lite i förbigående om jag
hade en tia att avvara. Jag hittade en femma i fickan.

Vi pratade vidare. När jag frågade om han inte
fryser på nätterna sa han att hans sovsäck inte var
så bra längre. Att det är kallt. "Har du en sovsäck
hemma att avvara tar jag gärna emot den".

Och då födde min lilla idé om att försöka trolla
fram en riktigt BRA sovsäck. En sådan där som
de använder på polarexpeditionerna.
Ca 6500 kr.
Antingen känner någon någon som har en gammal
sovsäck av bra kvalitet på vinden som aldrig används.
Eller så samlar jag ihop pengarna.

Det är gott att ge. Jag inleder nu "Mission for Calle".
Aktivera ditt nätverk och fundera på om du/ni
har några tips om hur jag/vi kan ordna detta.

Fotnot. Mannen heter inte Calle i verkligheten.
Men han finns. På riktigt.

Fixelifix

Kände mig som he-woman där jag balanserade på stegen, högt upp
och kopplade in taklampans tre eltrådar. Lite läskigt var det, men
det gick bra. Varje ny sak man lär sig utvecklar en sorts stolthet
över självet. Visst är det så :-)

Dagen har mestadels tillbringats i Sickla köpkvarter, i jakten på
både det ena och det andra.

Nu är prinsen äntligen hemma igen, en kort puss-sejour och sedan
blev det saga och sängen. Veckan som kommer blir underbar
med besök från mamma och sonens födelsedag på fredag och
kalas på lördag.

Kram o skön söndagskväll/natt!

Blir så berörd

Jo, det blir jag vanligen ganska lätt. Av både det ena och det andra.
Gillar när människor är äkta och ärliga med både sorg och skratt.
Livet.
Nu ser jag på Så mycket bättre på 4:an.
Underbar inledning.
Fullkomligt strålande
DiLeva tolkar Berghagen.
Så himla bra.
Lasse gråter och mitt hjärta flyger.
Tårarna trillar. Vilket möte.
Sträck ut din hand!

Och så upptäcker jag att jag saknar sången. Dammar av stämbanden...

Milda matilda

Lugn o ro please

Jag skrev rubriken "Spänning" här och sedan började det ena efter det andra hända som kan sorteras under den rubriken. Dock inte så positivt spännande saker och därför byter jag rubrik till Lugn och ro. Jag tittar uppåt och ber om lugn och ro för de Malmöbor som känner sig rädda just nu. Jag ber om lugn o ro för mig och sonen, så vi kan få "flyta med" en stund friska och i balans. Jag ber om lugn o ro för er andra i den mån ni behöver och vill ha det. Peace please. Kram o natti!

Spänning

Surade lite i morse, tyckte min vardag var tråkig, rent ut sagt ospännande.
Schemat för dagen var promenad, jobbsök, besök på AF och
ev matinhandling.

Kan ju säga att dagen blev lite mer spännande än jag önskat mot slutet.
Direkt efter mötet på arbetsförmedlingen ringde en fritidsfröken och
bad mig komma, för sonen hade klämt fingrarna i en dörr. Jag sa OK och
kastade mig i bilen. Kom på att jag glömt fråga om det var illa. Tänkte
att de säkert inte ringer om det är en lättare klämning...

De hade tagit in prinsen och lagt honom på en soffa. Han hade klämt två
fingrar rätt rejält och var såklart svullen o med lite sår. Mest av allt
var han chockad och började gråta när jag kom. Gullplutten.

Vi åkte till vårdcentralen som konstaterade att allt var ok. Lite sårtvätt
och plåster o sedan hemfärd.

Tur att det inte var värre säger jag. Små fingrar är lätta att klippa av
med en dörr (tro mig, när syrran var ett och jag var fem smällde jag igen
en dörr och hennes lillfingertopp åkte av - DET glömmer jag aldrig).

Känner mig lite yr efter dagens tur i berg-och-dalbanan.
Tidigt i säng.

Gode Gud, låt mig få det där jobbet jag vill ha.
Snälla snälla snälla snälla.
Jag ber dig snälla snälla snälla snälla....
*fniss*

11 november har jag varit arbetslös i ett år....

Något att fira det - TJOHEJ så roligt ;-)

En rollercoaster

Jag tillhör inte de som lever i mellanmjölkens land.
Som har en lugn tillvaro, som trivs sådär lite lagom med sitt liv.
Nej, inte än i allafall, eller kanske aldrig.

Jag tillhör de som rätt så ofta åker berg-och-dalbana.
Uuuuuuuppppp YIEHAAAAA och neeeeeeeeer CHEEEZUS.
Hmmm.

Ena sekunden trött, den andra pigg.
Ena sekunden förtvivlad, en andra oerhört tacksam och glad och lycklig.
Ena sekunden missnöjd, den andra helt nöjd.

Så är det.

För sådana som mig - rollecoaster babes - gäller det att
förstå att vi inte behöver kämpa så förbannat för att hålla
oss på spåret. Det finns där, det kommer alltid finnas där.
Mitt jobb är att njuta av färden. Både uppförsbackarna och
nerförsbackarna.

Jag tycker jag lyckas rätt bra med det. När det inte känns så
prima lyssnar jag och minsta steg mot att må liiite bättre
gör stor skillnad.

Ibland är jag helt galen. Klättrar ur vagnen och hänger där
skrikandes i handtagen under looparna. Och då vrålar jag även
till min son att skärpa sig, för av någon konstig anledning
klättrar han också ur vagnen och vill hänga. Där far vi runt,
surar och skriker och gnäller och tappar kontrollen.

Tills jag inser att jag inte är det bästa exemplet.
Att både jag och sonen kan få en bättre resa om vi tar ansvar
för det. Då kryper jag ner i vagnen igen. Andas ut.
Talar om för sonen att det är mycket mysigare att faktiskt
sitta ner. Att vi kan sitta tillsammans och åka. Att vi kan
glädjas ihop. Jag talar också om för honom att jag inte kan
kontrollera hur han mår, det kan bara han själv.

Efter en lite galen färd i helgen tror jag vi båda
klättrade ner i korgen i morse. Eller jag vet att jag gjorde
det. Sonen utmanade. Ställde sig upp i värsta uppförsbacken
och viftade lite med armarna. Jag såg att han lätt kunde klättra
ur. Då satte jag mig ner. Jag återtog mitt lugn och min glädje.
Kramade honom med både kropp och knopp. Han spann som en katt.
Ganska snart kom han tillbaka ner på sätet. Återfann sin
balans. Så skönt att se och känna.

Nu åker jag själv här igen och efter en skön morgontur väntar
en färd till bl a arbetförmedlingen. Mål: Att få med min
förmedlare på en skön färd i mitt rollercoasterrike.

En lyckans dag

Idag skrattar jag med mina tårar.
De forsar här.
Sitter framför skärmen och ser på Live-TV när gruvarbetarna i Chile hissas upp. Det är något speciellt att få vara med om detta när det sker, just när det sker.
Känslan av glädje i luften, spänning, ofantlig lycka hos anhöriga och givetvis hos de som tillbringat mer än två månader i mörker.
Idag skålar jag för dem allihop :-) Underbart! :-)

Följ med mig

Starten kan kännas lite tung. Liksom i uppförsbacke. Men snart kommer det vackra
nedåtlutet. Och solen kikar fram.




















Kom! Sitt med mig en stund på bänken, mitt bland löven. Låt oss prata om livet, om det som känns bra just nu. Om det vi vill och det vi längtar efter.




























Målet är ingenting. Vägen är allt. Men efter målet i spåret kommer ett annat i sikte. Koloniträdgårdarna nedanför mitt hus. Mitt i alltihop en blåmålad port. Vi stannar till. Så vackert. Mitt i de vissna löven, en klar färg som lyser året runt.

Det var en liten glimt. När kommer du och går med mig? På riktigt?

Solsken i hjärtat

Idag skiner solen igen.
Jag sitter här och ser ut på eken som skiftar i höstens alla färger.
Solen dansar på gula blad. Himlen lyser blå.
Prinsen är på skolan och mår bra.
Jag sitter här i min lägenhet och hoppas få besked om
jobbintervjun jag var på i torsdags.
Den som gick så bra.
Där VILL jag jobba.
Och det känns som jag redan har fått jobbet också.
Lustigt.

Har just avslutat en timme och tjugo minuter i spåret.
Jag är tacksam för att jag fått en möjlighet att landa
på detta vis på denna nya plats.

Kan det finnas något bättre än att inleda dagen med
mjuk rörelse i syrefylld skog som exploderar i färger?
Det är så magiskt. Ibland snörps mitt hjärta till av
känslorörelse. Jag undrar hur många, oerhört vackra,
höstdagar man kan ta in i sitt sinne.

En sak är klar.
Den här hösten kommer jag bevara i mitt hjärta
för resten av mitt liv. En av många vändpunkter.
En makalös tacksamhetsresa som jag hoppas aldrig
tar slut.

Projektet - del 2: The cut

Mmmm.
Ända sedan jag såg den här bilden har jag varit hooked.
Så underbar.
Hela hon.
Så nu har jag exakt samma frisyr :-)
Vi snackar extremt kort. Lika blont.
Jag är ju inte hon. Inte lika snygg.
Inte lika smal - än.
Men det är det projektet handlar om.
Att Pinkifiera mig i mitt liv.
Mer Pink attitude.
Pink look.
Pink feel.
Pink voice.
Inte vara hon.
Vara den som jag är. På insidan.
Få ihop insidan och utsidan.
Inspirerad :-)

Projektet - del 1: Jag har piercat mig!

Eller.
Eh.

Inget "Pierce BROSKnanprojekt direkt ;-)
Jag kände mig hursomhelst otroligt busig när jag klev in på piercingstället idag.
Såg mig omkring, kollade in inredningen och de som jobbade där.
Stora tatueringar, stora hål i öronen med smycken.
Hål både här och där.

Kände mig lite nervös.
Saken är den, att jag har ett projekt på G.
Och det här besöket var en del av det.

Näh.
Det blev inga hålstuckna bröstvårtor.
Eller andra intimdelar.

En liten, trevlig grungekille, eller hip-hopare, eller whatever (brallorna vid knävecken)tog hand om mig. Skickade ner mig i ett sterilt rum i källaren.

GulP!

Inget kylspray eller liknande, nej, fram med en stor, lång nål.
Sen småpratade vi lite medan han - AJ - fick fart på mina hål jag tog i öronen för ca 25 år sedan.

Svimfärdig av äckelkänslor påminde jag mig om att jag faktiskt fött barn. I en helvetesförlossning. Och DET gjorde ont.
Det gav lite perspektiv. Jag började fnissa och det gjorde killen också.

Så nu sitter jag här med ömmande örsnibbar med bling i. Håll tummarna
för att det funkar denna gång! :-)
Ska ta mig en Ipren så här på kvällskvisten för att bota lite värk och en begynnande förkylning.

Bling bling på er!

Nu tror jag på tomten

och på the Law of Attraction.
För nu har det skett! Vi har fått ett svar.

Idag när jag och sonen kom tillbaka till skolan från sjukgymnasten, kom fröken ut och sa att hon ville få en minut ensam med mig. För några veckor sedan fick vi hem en kalender från Trafikverket. Jag hjälpte sonen svara på några frågor i en tävling, sedan fick man ange vilken skola och klass och fröken han hade. Fröken var nu eld och lågor: Sötnosen har nämligen vunnit EN CYKEL!!!

Lyckan är grymt stor här kan jag säga.
Sonen får inte veta något än, för de ska tydligen komma ut till skolan och gratulera. När vet jag inte, förmodligen denna månad, då prinsen för övrigt också fyller sju år.

Nu är vi i flow här. Jag ska nog vara med i lite fler tävlingar känns det som :-)

Dejt med tomten

Det börjar bli en lång önskelista till tomten.
Varje dag hittar jag nya saker jag längtar efter, som skulle göra mitt liv ännu trevligare och bättre :-) T ex nya träningskläder. Vill ha löparbrallor som är lite extra vadderade i lår och rumpa, så man klarar av kylan som nu börjar breda ut sig. Var inne och provade några i en affär häromdagen och drömde lite.

Nej, det är bara att köra underställ och extra mjukisar ovanpå. Tills vidare.

Någon som vet hur jag fixar en dejt med tomten?

Förresten. Helgens fika var trevligt. En klassmamma o hennes två barn kom och stannade några timmar. Julduk, julgardiner, lussebullar o pepparkakor o glögg och lite pyssel. Väldigt nice :-) Bilder kommer lite senare.

Kram och skön måndag på er!

20 år sedan eller mer...

träffade jag senast min gamle skolkamrat M.
Vi gick i en liten skola på landet när vi växte upp, endast 12 barn i tre klasser. Med åren fick vi byta till en lite större ort och sedan till en större stad. Tack vare Facebook dök han upp igår igen i mitt liv och frågade om jag ville vara vän med honom.

Jag har tänkt på honom en del genom åren. Jag fick höra talas om att han förlorat armen i en arbetsplatsolycka för tiotalet år sedan och skrev då ett brev till honom. Talade om att jag tänkte på allt han måste gå igenom och att jag fanns om han ville prata eller ha stöd på något sätt. Han hörde aldrig av sig.

Men igår fick vi kontakt. Och efter några meddelanden fram och tillbaka ringde han mig. Sedan satt vi och pratade i över två timmar om livet, vad som hänt med den och den. Hans liv, mitt liv. Så häftigt. Enkelt. Vi är oss lika helt enkelt. Han har alltid varit en positiv person och det är han fortfarande. Ibland är det väldigt roligt att återknyta till ens barndom. Tiden går så fort. Och jag minns fortfarande tidiga barnaår i skolan, från 9 års ålder. Och så tänker jag på att sonen snart är 7 och snart har han minnen som varar hela livet.

Hoppas det här blir en sådan plats som han minns med värme. Lägenheten, skolan, bekantskaperna.

Känner mig seg idag. Måste ut o valla sonen några timmar, men först lite kaffe o förmiddagsmys.

Det vackraste jag vet

eller en av de allra vackraste sakerna,
är att se på sonen när han sover.
Stod vid hans säng en stund i kväll.
Andetag in, andetag ut. Lugn o ro.
Kärlek. Ibland drabbar mig känslan
med oanade krafter. Sveper över och
igenom mig. Tänk att just JAG fick
bli den här sötnosens mamma. Och jag
är glad över varenda dag som jag får
se honom utvecklas. Vilken julklapp
det är, något nytt varje dag.
Nya händelser, nya funderingar.
Och det är häftigt att se på världen
ur en "snart-sjuårings" perspektiv.
Många skratt blir det.
Och när han klättrar upp i mitt knä
och bara vill goooooosa och kramas
och pussas länge tänker jag att jag
vill frysa tiden. Den går fort.
Jag njuter faktiskt medvetet av
prinsen, varenda dag. Mjuka barna-
händer. Busa, brottas, skratta,
bråka, tjata, gosa, kréera...

Tack Gud. Du är GOD.

Ps. Vad har det tagit åt folk?!
Ska alla härma mig och ha julfika
i morgon? Jag skulle köpa saffran
på Ica Kvantum OCH DEN VAR SLUT.
SLUT???!!!!! Tur jag har min lokala,
svindyra Coop-butik. I morgon blir
det saffransbullbak på morgonen.
I morgon em/kväll serveras bullarna.
Kommer du? Ds.

Inspiration

Tre timmar i skogen idag. Tog underbara bilder med min Ixus som jag köpte innan Skottlandsresan förra året, dags att lära känna den. Kände mig frisk och stark och inspirerad på alla sätt och vis.

Väl hemma inleddes jobbfinneriarbetet igen och VIPS så försvann all inspiration.

Nu är sonen i säng. Klockan är 19.55 och jag är astrött. Men jag kan väl inte lägga mig redan?

Klyvs mellan - "måste söka jobb" och "slappa framför TV:n" och "gå och lägga sig".

Fasen vilka roliga blogginlägg jag gör...

Dag i rörelse

1,5 h i skogen.
4 h i shoppingcentrat.
Nu ska jag röra mig mot sängen.
Hungrig!
Men... det är en rätt skön känsla.
Faktiskt.
GOD natt vänner :-)

Öppet hus

Funderar på att ha en liten spontan "förkväll inför julen" i helgen.
Suger på karamellen lite.
Vill suga på julgodisar.
Men då skulle ju folk kunna droppa in på em/kväll och ta med sig
julgodisar. Och jag bjuder på glögg, kaffe, the, mackor, pepparkakor.
Och så kan man planera julklappinköp o pyssel o annat.
Julmusik på. Lite myssamkväm sådär. Opretto.
Det kanske vore något det?
Suger vidare...

Förresten, vågen pekade neråt idag. Yieehaaa.
Men jag har förkylning på g, har vaknat flera ggr i natt,
så jag skippar promenixen.
Och sonen ska gå länge i skolan, han ville det.
Så... det blir en söka jobb- och mysdag här.
Vad gör du?

Nu är det jul igen!

Eller.
Eh.
Ja, snart alltså.
Började prata med vänner på Fejan om julen.
Och blev alldeles längtig.
Därför vill jag skapa lite julstämning även här på bloggen.

Är lite sugen på att göra en egen julkrubba i lera.
Kan man bränna och glasera (eller vad det heter) i egen ugn?
Vet ju att det hänger hantverksfolk här ;-)

ArbetsKRAFT

Är lite less på att tassa runt på alla dessa jobbsökarsajter.
Nej, inte lite less, MYCKET.
Jag vill vända på det.
Varför ska jag vara "arbetssökande" och någon annan "arbetsgivare"?!
Nej så tusan heller.
Jag är tillgänglig arbetsKRAFT. Kraft som jag säljer.
Och jag ser fram emot en arbetskraftsköpare som vill ha en
driftig människa.

Dagens Abraham-Hicks:
"I want it. I've got it. It's coming. I know it"
Härlig schwung i den :-)
Gör mig glad.
Jobbet finns där, jag tvivlar faktiskt inte över det.

Promenad avklarad, nu blir det lite proviantering o sedan
dags för hämtning av sonen. Underbart att ha honom här igen :-)

Mäh!

Gick ut på promenix med min nyfunna grannvän I (kvinna).
Vi tog med hennes hund och en grannes och tog en sväng
längs med stigar jag inte varit på.
Jättetrevligt, jag verkligen uppskattar att ha funnit
en ny vän på så nära håll.
Men när vi kom hem och jag gick in till mig kände
jag mig lite frustrerad. Promenaden var för kort, jag
kände mig inte tillräckligt svettig.
Skrattar åt mig själv. Intressant utveckling det här.
Funderar på om jag ska ge mig ut igen?
Men nej, ibland kan lagom vara nog också,
även om jag har svårt att vara mellanmjölkigt
lagom.

Förresten - på tal om mellanmjölk; Läste om någon
som älskar att dricka minimjölk. Jag är ju ingen
mjölkfantast, tar bara mjölk i kaffe. Men lättpåverkad
som jag är köpte jag ett paket minimjölk häromdagen.
Och i morse funderade jag på vad nästa mjölksort
kommer att heta.
Pyttemjölk?
Nanomjölk?
Eller har ni något bättre förslag ;-) ?

Syre

I fredags lämnade jag prinsen hos pappa.
Handlade, bl a lite födelsedagspresenter t
sonen, han fyller i slutet av oktober.
Hemma igen hamnade jag platt fall i soffan.
Där låg jag precis hela lördagen också.
HELT slut.
Ostkrokar, godis, skogaholmslimpa,
ja - många kolhydrater har det blivit.
Idag blir det alltså en prommis.
Det ser så kallt och blåsigt ut,
ska bylta på mig lite extra.

Sprutan jag fick i axeln i fredags har
inte gett någon märkbar effekt än.
Fortfarande ont i nacke o axel o
till viss del armen. Men hå och hej.
Värken ska bort, friskheten ska
in och jag mår braaaaa :-)

I em/kväll kommer sonen hem
igen, en helg går så fort. Men det
är bra att modern får två
sovmorgnar då och då *ler*.

I löv hösten

Några bilder från mina promenader: