måndag 22 februari 2010

Det bor ett vrål

i min kropp. Vissa dagar känns det som jag bara vill vråla av full kraft. Det kan vara olika typer av vrål. Arga vrål, irriterade vrål, ledsna vrål, glada vrål. Eller vrål utan laddning, sådana som bara vill ut. När jag för några år sedan, nåja - rätt många år sedan - jobbade på ett välkänt IT-företag hade jag en idé i mitt huvud om att vi borde ha ett "reaktionsrum". Det lilla rummet skulle vara klätt med madrasserade väggar, ljudisolerat, försett med boxsäck och boxhandskar. Utanför rummet skulle det finnas en lampa man kunde tända. Röd lampa = rummet upptaget. Tänk om man hade tillgång på ett sådant rum på alla arbetsplatser. Hur SKÖNT skulle inte det vara?!!! Istället för att folk gick runt o gnisslade o var irriterade kunde de gå in i rummet och vråla lite, sparka o boxas o leva ut o sedan komma ut fria och avreagerade.

Nu behöver man ju inte vara så drastisk. Men det vore jäkligt gott att få vråla ibland :-)

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!

3 kommentarer:

  1. Tror jag skulle må bra av att vråla ibland men har väl inte känt av det så direkt som du. Däremot skulle jag vilja bli lite mer förbannad då coh då....det skulle nog räcka bara det.

    Heder åt dig som har ett fadderbarn! jag hade ett för länge sen när tjejerna var små, i ca ett år. sen tyckte jag inte att jag hade råd.
    Det skäms man lite för.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Absolut! Jag håller med dig! Ibland behöver man bara få vråla av sig lite. Det gjorde jag i helgen. Det var längesen sist. Mannen blev skittyst. Och jag kände mig väldans nöjd efteråt. Det var liksom skönt och lugnt sen...;)
    VRÅLA PÅ!!! GAAAAAHHHHH! *fniss*

    SvaraRadera

Blir glad om du skriver en rad :-)