Keep on coughing

Jamen HUR LÄNGE ska jag behöva bära på denna eländes förkylning?!!!! Nu är jag riktigt jävla trött på det här. Blåskatarr av o till (ursäkta), hosta o trög i bröstet, ständig klump i halsen och så lite yrsel på det. Och det ger sig inte. FAN.

Sådärja, var tvungen att morra lite.

Och här kommer ännu en liten video, denna gång med min älskling Salem (eller jag kanske snarare önskar att han var min darling *ler*). Så himla bra, han bara måste vinna melodifestivalen.

Nu blir det femmil, sista OS-dramatiken.

Kram på er!

Heja curlinglandslaget

Youtubade lite och hittade den här gamla pärlan *fniss*.

En ljusning

Jo, jag känner det nu. Det är en ljusning på gång. Det är ljusare på morgnarna och när solen väl tittar fram är den varm och go. Det peppar mig att stå ut med det kommande snöslasket. För är det plusgrader så innebär det ju att en del av befintlig snö slaskar bort. Fast sedan blir det minus igen har jag hört och sol. Hur blir det då? Isgata precis överallt gissar jag.

Well, idag ska här jobbas. Jag har bestämt att min son ska få vara hemma fr o m i morgon t o m nästa fredag då jag ska på en intervju. Härligt för honom tror jag (även om han varit hemma mkt den senaste tiden sjuk. Jag tror han behöver ett break o få bli riktigt frisk. Men det betyder ju också att han och jag behöver gå ut på lite promenader o allehanda aktiviteter, annars blir han helt försoffad. Vi får väl se hur veckan blir. Hade ju varit "bekvämt" för mig att stuva in ungen på förvaring (tror tyvärr att rätt många tänker så) men jag blir lycklig när jag kan ge mitt barn mer av det han säger han vill ha - hemmatid.

Nedräkning. Våren, jag ser dig allt, även om du gömmer dig lite busigt :-)

Slutklämmen

Det börjar bli en vana nu. Dagsrytmen och em med prinsen. Framåt kvällen middag sedan OS. Det kommer bli otroligt tomt när tävlingarna är över. Fast just nu känns det ändå som vi haft våra höjdpunkter, jag menar - hur många medaljer kan man bli salig över? Det känns lite som när man är på en tvåveckors semester utomlands och har fyra dagar kvar till hemfärd. Hjärnan börjar redan packa sakerna långt innan man faktiskt gör det, man liksom checkar ut och siktar framåt. Nu är det dags för slutklämmen i Kanada. Undrar hur arrangörerna och alla som jobbat under olympiaden känner nu? Där snackar vi luft som går ur om några dagar *ler*.

Och luften har gått ur mig lite nu också ska erkännas. Jag har suttit i timmar hos prinsen o sorterat Lego samt städat. Nu är det dags för soffan o myset. Kram på er!

Che casino!

När jag bodde i södra Italien 1999 fick jag insupa det italienska språket till sin fulländning och i alla dess färger. Där nere upplever de mycket elände till och från med alltifrån samhällsstrukturer till maffia. Det är ganska fattigt också och folk jobbar halvt ihjäl sig för svältlöner. I trafiken var det legio att vifta med händerna och vråla: Madonna Mia! Che casino!!!. De där uttrycken och gesterna sitter kvar i mig fortfarande. Underbara minnen.

Idag kom uttrycket naturligt när jag satt i bilkö på väg hem från sonens skola. Totalt KAOS i trafiken med gigantiska köer mitt inne i stan. Che casino (fri tolkning: vilken galenskap/röra) mumlade jag för mig själv. Fast vad kan man göra, jag lyssnade på radion, satt där i bilen i 40 minuter!!! medans snön föll o bilarna sniglade sig fram. Tycker ändå folk beter sig vänligt och släpper in varandra i köer o liknande.

Just idag är jag faktiskt mycket tacksam över att inte ha ett jobb att stressa mig fram till. Kollektivtrafiken fungerar ju inte, ej heller trafiken på E4:an. Så - en stor kram till alla er som jobbar och som får slita hårt för att ta er dit ni ska!

Det bor ett vrål

i min kropp. Vissa dagar känns det som jag bara vill vråla av full kraft. Det kan vara olika typer av vrål. Arga vrål, irriterade vrål, ledsna vrål, glada vrål. Eller vrål utan laddning, sådana som bara vill ut. När jag för några år sedan, nåja - rätt många år sedan - jobbade på ett välkänt IT-företag hade jag en idé i mitt huvud om att vi borde ha ett "reaktionsrum". Det lilla rummet skulle vara klätt med madrasserade väggar, ljudisolerat, försett med boxsäck och boxhandskar. Utanför rummet skulle det finnas en lampa man kunde tända. Röd lampa = rummet upptaget. Tänk om man hade tillgång på ett sådant rum på alla arbetsplatser. Hur SKÖNT skulle inte det vara?!!! Istället för att folk gick runt o gnisslade o var irriterade kunde de gå in i rummet och vråla lite, sparka o boxas o leva ut o sedan komma ut fria och avreagerade.

Nu behöver man ju inte vara så drastisk. Men det vore jäkligt gott att få vråla ibland :-)

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!

För fet för ett fuck

är jag just nu. Bara smaskar o äter på än det ena än det andra. Gott för stunden, men det ger mig långvarig olycka. Det gäller bara att komma igång med viktfokus. Jag vet det. Men det är så jädrans svårt när man går hemma hela tiden. Ständig tillgång till kyl o frys. Och så är all mat o all matlagning så TRÅKIG.

Men men, jag får njuta av njuteriet så att säga. Är just nu lite luddig på ett och ett halvt glas vin o det är rätt så skönt faktiskt. I morse trodde jag det var söndag, men sedan kom jag på vilken dag det var och det kändes toppen. I morgon är vi kvar inomhus tror jag, jag ska väl försöka ge mig ut en stund och skotta fram bilen inför avfärd till skolan på måndag.

Ha en skön kväll allihop!

Så gött

som en gammal västgöte säger. Anna Haags silver letade sig in i varenda liten glädjevrå. Jag vrålade tyst men intensivt JAAAAAAAAAAAAAAAAA här i soffan och tårarna föll. Det är så härligt med historier där folk som kämpat länge äntligen får ett genombrott. Och vilken go tjej hon verkar vara. Nu kommer jag att somna med ett stort leende på läpparna.

Oh my God

En väninna på FB blev idag fan av Oh my God. Vad är detta? undrade jag nyfiket. Gick in o kikade på FB-gruppen. Oh my God är en film som tydligen gått upp på vissa biografer i slutet av förra året men som kommer ut på DVD i april. En filmare har rest världen runt och intervjuat människor om deras syn på Gud. I trailern visas otroligt vackra bilder, de olika människornas intervjuer vävs samman av kraftfull musik. Inte helt olikt den i The Secret och när jag ser att Hay House ger ut filmen kan jag inte annat än att gissa att de använt samma kompositör. Hursomhelst, jag älskar ju filmer som behandlar frågor som dessa och kommer garanterat köpa den där filmen när den kommer ut.

Filmen ledde mig vidare i Googlandets värld och plötsligt hittade jag ett blogginlägg om denna film och ännu en film som givits ut nyligen: Religulous. Även detta filmklipp gör mig nyfiken. Helt klart verkar den senare granska galenskapen med religion mer än något annat, den har en helt annan ton. Men den är byggd med samma byggstenar, intervjuer med människor inom olika religioner. Vill verkligen se den också.

Vid fortsatt surfande hittade jag till en site i min smak: beliefnet.com. Här finns det mycket att hämta för den som söker i och utanför sig själv. Här hittar du bland annat Beliefnet Film Awards där en bunte inspirerande, hyfsat nya filmer presenteras med trailers. Åh så härligt. Sådant här går jag i gång på. Spring in o kika om ni har tid o lust!







Kram på er!

Ännu en underbar kommentar

Prinsen och jag gick ner på stan igår för att äta lunch o handla lite. Två dagars sjukstuga krävde lite aktivitet och lite luft.

Prinsen skuttar fram på gatan i snömodden. Efter några minuter stannar han och kippar efter luft och håller sig i sidan.
- Mamma, vänta! Jag har häng.
- Häng? Menar du håll?
- Ja

:-)

Det OSar

Älskar olympiader. Massor av härliga tävlingar i ett komprimerat format. Men efter några dagars arrangörsmissar som nu kröntes med Anjas osannolikt otäcka krasch får OS en fadd smak. Redan. Klart jag tittar vidare, klart jag hejar. Jag hoppas bara att alla deltagare får hålla sig friska och komma hem välbehållna. Det är ju bara sport.

*gluttar vidare med sönderbitna nagelband och halv nackspärr efter Anjas lopp*

Avundsjuka

Under de senaste dagarna har jag tittat på hela säsongen av Bachelorette som gick i USA förra hösten. Jag är ju, som sagt, något av en romantiker och älskar program där folk visar känslor och där kärleken flödar. Jillian, huvudpersonen i serien, är en underbar tjej. Hon är vacker på ett skönt sett, hela hennes glada och bubbliga person strålar igenom henne. Jillian är en tjej med aptit på livet, hon vågar enormt mycket saker, kastar sig ut i fysiska utmaningar utan att blinka. Hon är dessutom otroligt vacker i övrigt, smal, brunbränd, klär sig snyggt. Men mest av allt har hon ett varmt hjärta och bryr sig om de människor hon kommer i kontakt med.

Jag känner hur avundsjukan poppar upp i kroppen. Jag vill också se ut så där, ha en lätt och frisk och vacker kropp. Jag vill också vara sådär modig. Jag vill också ha den där aptiten på att testa nya grejor som hon har. Jag vill också tro att livet är lätt att leva och att man kan få och skapa det man sätter fokus på. Jag vill vara mer sorglös och framåt. Jag vill vara en sådan där likeable person som går hem i alla läger. Jag vill också hitta en man som hennes, en varm, seriös, mogen och härlig person.

Idag såg jag ett hus som min kära väninna IRL tillika bloggarvän kikat på med sin man. Ett fantastiskt hus. Många rum, fräscht inrett. Utgångspris runt 6,5 miljoner kronor.

Återigen känner jag den där avundskänslan. Det är inte helt behagligt att känna så. Det är en känsla av sorg blandat med bitterhet. Den är tärande. Men att känna avund i flera olika sammanhang flera gånger i rad ger mig också insikten om att det är BRA att känslorna visar mig vägen. De visar för mig vad jag saknar och vad jag drömmer om och vad jag skulle vilja ha mer av. De visar mig också vad jag skulle vilja vara mer av och även mindre av.

Transportsträckan från här och nu till drömmen kan tyckas enormt lång. Men jag har ju någonstans en tro på att vi kan få, skapa och attrahera det vi vill i livet - bara vi blir klara över vad vi vill. Så - jag får helt enkelt se detta som ännu en möjlighet till transformation, till att komma ett steg närmre den framtid jag önskar.

Sedan vet jag att en stor del av jobbet för att förändra energin är att vara tacksam över det jag har idag. Inte sådär "nu-måste-jag-vara-tacksam-för-det-är-det-man-måste"-tacksam, utan en genuin känsla. Och det finns så fina saker i mitt liv som jag är tacksam över.

Alltså: Avundsjuka - AHA! - Det här önskar jag - Det här är jag tacksam över idag :-)

Är du ett freak?

Jag är lite smått besatt av Lady Gaga just nu. Hennes låtar sätter sig som tuggummi i min hjärna och jag blir glad och upprymd varenda gång jag hör dem. Hon är lite smågalen och står för det. Men samtidigt är hon också en grymt begåvad låtskrivare och artist. Eftersom jag själv håller på med musik går jag nästan ner i brygga när jag ser och hör hennes begåvning. En hel del av er håller nog inte med. Men om man forskar lite så ser man även människan bakom och varför hon är som hon är. I intervjun nedan hos Ellen säger fröken Gaga att hon inte använder dessa galna outfits för att få folk att skriva och prata och köpa låtarna. Nej, hon gör det för att det är den hon är. Under skoltiden kände hon att hon inte passade in i mallen. Och nu skapar hon ett utrymme för sina fans att också få vara de freak de är. Underbart. Idag ska jag fundera lite grann över vilket freak jag egentligen är och på vilket sätt jag sticker av från normen och skulle vilja sticka av mer. På vilket sätt är du annorlunda?

My funny valentine

Här är det så gott som obefintligt med Valentine-firande. Dagar som dessa saknar jag en partner. Inte så mycket för paket och presenters skull (även om jag gillar sånt) utan snarare för bekräftandet och firandet av kärleken. Jag är ju en romantiker i själ och hjärta. Men jag har inte varit redo för ett förhållande igen. Det spirar dock lite hopp i mitt hjärta just nu. Kanske blir det rum för sådant i år, kanske jag har mod nog att dela mitt hjärta med någon annan. Vi får väl se.

Jag firar mig själv istället, med en riktig latmansdag. Tänker inte röra en fena för mycket. Det blir filmer och böcker o myspys i soffan. Kram på er allihop och hoppas att kärleken finns i era liv på ett eller annat sätt. (Jag har ju prinsen och även om han är hos pappa nu så är det med STOR tacksamhet jag tänker på honom. Där snackar vi 100% kärlek i en liten förpackning.)

Distraktioner

Fick ett klipp sänt till mig på nätet från en spännande konferens som hölls i Kanada, Engage Today. Där pratar en man om att företagens största problem idag är alla distraktioner, att få folk att ägna sig åt det de verkligen ska göra. Ett intressant klipp. Jag vet ju själv hur viktigt det är att verkligen komma in i det man håller på med för att känna flow och glädje. Men det är ju otroligt sant det där. Det finns så mycket som distraherar oss och avleder oss från att verkligen koncentrera vårt fokus till det vi håller på med.

Efter en skön sovmorgon halkade jag in på en intervju i TV4 med James Elroy, författaren. Intressant att jag för ca ett halvår sedan vaknade med just detta namn i huvudet. Hade ingen aning om vem James Elroy var, fick googla. Och nu kom det en intervju. En väldigt speciell man, en speciell intervju tycker jag. Även han pratade om att han inte använder mobil eller dator. Han ser inte på TV heller eller läser tidningar. Han väljer att koppla bort det som händer i världen, för det avleder hans uppmärksamhet från det han vill göra, vilket är att skriva böcker. När han inte skriver ligger han i sängen o grubblar. Lite Dalai Lamiskt kan tyckas, men ändå, det finns något i det där som talar till mig just nu. För jag är så BRA på att ha TV:n på, att multitaska på datorn, att bara sitta här och låta tiden gå. Men å andra sidan finns det inte så mycket annat jag längtar efter att lägga tiden på. Inte just nu iallafall.

Snart ska jag iallafall lyfta rumpan från stolen o ta mig in till Sthlm för en fikastund med en väninna o därefter ett besök hos frisören. Och ikväll är det ju melodifestival och skidskytte i OS = längtar. Har det bra med andra ord o hoppas ni har det med.

I himlen

Morgonkonversation med prinsen:

- I eftermiddag ska du till pappa prinsen.
- Ja. Jag kommer att sakna dig mamma.
- Jag kommer att sakna dig också sötnos. Det vet du.
- Om jag dör kommer du att sakna mig också?
- Ja såklart. Men säg inte så, jag kommer att dö före dig, när vi båda är gamla.
- Då kommer jag sakna dig också.
- Jag förstår det, jag kommer att sakna mina föräldrar också när de dör, jättemycket. Men det är en del av livet.
- Men vi kommer att träffas igen i himlen?
- Jajamensan
- Fast jag tror inte det är lika roligt i himlen. Där ska man väl bara vakta Gud?

:-)

Oväntat väntat besök

Hade inte helt fel igår när jag önskade att jag skulle få ett tredje oväntat besök i form av en snygging. För på em ringde nämligen en gammal vän till mig. Vi har inte setts på flera år. Han är gift o s v, så det är inget sådant på g, men han är charmig och har en skön lugn och cool utstrålning som jag gillar. Vi verkligen tycker om varandra som personer. Jag härligt överraskad när han ringde. I em kommer han hit till mig o prinsen o tar en fika eller sen lunch. Vilket innebär att operation sanering, del två måste sättas in akut. Sedan är det besiktning kl 12.30, hämtning av sonen och därefter mötet.

När du får oväntat besök

Idag har jag fått oväntat besök två gånger. En gång av en fastighetsskötare som skulle ta bort alla istappar utanför mina fönster. En annan gång av en granne som ville låna mjölk o klev in i mitt kök. Och båda gångerna har de mötts av ett totalt kaos. USCH så jobbigt det kändes. Fick genast ett ryck och började sanera köket, nu är iallafall diskbänken ren o ugnsgallret "svintat". Men det återstår massor o det får vara ett tag. Nej - nu förväntar jag mig rentutav att få oväntat besök igen. Denna gång av en snygg pudding till karl som kliver in och "sweeps me off my feet". Jodå Gud. Kan du skicka de andra så kan du skicka en sådan. Det är ju Valentines day snart och det hade ju varit trevligt med en liten ros eller en puss *fniss*.

Melodifestival i perspektiv

Om någon tycker att vi hittills haft dåliga bidrag i svenska Melodifestivalen (vilket jag själv inte tycker, är jätteförtjust i Salem al Fakirs bidrag), ja då kan de ju ta en kik på Hollands bidrag. Ett tips från syrran. Cirkus carneval möter Tova Carson. Höll på att garva läppen av mig :-) Mycket nöje!

Nobody puts Happy in a corner

Halkade in på ännu en serie, Dirty Dancing med tjejer som får dansa med skickliga dansörer. Åh vad jag älskar att titta på dansprogram. Jag känner rörelserna i mitt hjärta, minns salsakonventet i Hamburg som jag och en väninna var på för några somrar sedan. Just idag känner jag mig inte alltför dansant. Större än någonsin, förkyld med tryck i bröstet. En sockerkaka med kanel och äpple i ugnen. Men snart ska jag inleda projekt "Nobody puts Happy in a corner". Dags för mig att bli den jag alltid varit och är ämnad att vara, egentligen :-)

Är ändå väldigt glad måste jag säga och det njuter jag av till max. Sonen och jag har haft en underbar vecka tillsammans! Solen skiner ute, men vi har en innenjutar dag idag, softar, ser på film, surfar o spelar TV-spel.

Ha en underbar söndag mina vänner!

Saknar hon som fiffilurar

Snart är hon hemma igen från en välförtjänt semester. Tänk att man kan sakna sina boggvänner så. Äh, stryk blogg. Hon är ju en vän. Punkt slut. Och jag saknar hennes underbara rader. Kom snart hem min vän. KRAM!

Kvällens goaste kommentar

Har fått mig ett gott fniss här på kvällen.

Prinsen:
- Mamma, förstår du hur mycket jag älskar dig?! Jag får ont i huvudet, så mycket älskar jag dig.

*hahahaha* :-)

Grattis Abbes pappa!

Så himla kul att just du vann bloggpriset. Det är du väl värd :-) *sneglar åt köket där min svindyra skumpa står i skåpet*. Nästan värt att fira här också ;-) *ler stort*. För er som inte läst Heja Abbe-bloggen - GÖR DET!

Möjligheter

När jag kikar på min problemlista - som jag inte vill skriva upp här - så dyker alla möjligheter upp ur dessa utmaningar.

• Jag kan fritt disponera min vardag när sonen är i skolan.
• Prinsen behöver bara vara i omsorgen mellan 8 och 13.30 (längre får han inte vara när jag är arbetslös, men det är ju helt perfekt för honom!)
• Jag får mycket tid att reflektera och är fri från jobbstress.
• Jag har underbara föräldrar som hjälper mig om plånboken skulle bli tom.
• Jag behöver bara synka med sonen och hans behov, övrig tid är egotid för mig.
• Jag har en underbar bil som går som en klocka - är mycket förtjust i den.
• Jag har en mängd med vänner som alltid finns där oavsett hur ofta vi ses.
• Jag har tillgång till Internet och älskar det faktum att jag kan och vill leka runt med datorn. Lär mig något nytt varje dag.
• Jag och sonen är friska.
• Prinsen har varit jätteglad de senaste dagarna, precis som jag.

Jag har det helt enkelt väldigt bra :-)

Japp

Så lyckades jag äntligen få ett filmklipp med sonen där han garvar med sin nya sexårsglugg. Ett underbart "snart ska jag sova"-klipp som verkligen fångar honom mitt i hans värsta fnissighet och med läspande s. SÅ sött. Ofta har man ju inte kameran framme under de bästa, mest naturliga stunderna. Filmade prinsen mycket de första åren, men de senaste har det blivit sämre av den varan.

Gud vad jag älskar den ungen - han är sannerligen Guds gåva från ovan. Snacka om att jag är lyckligt lottad :-)

Oh happy day

Efter en jätteskön barnledig helg såg jag med skräckblandad förtjusning fram emot måndagen. Jag skulle själv till tandläkaren på förmiddagen o prinsen skulle på sexårskoll hos sin tandläkare på eftermiddagen. Glädjen låg givetvis i att få träffa lilleman igen. Mitt eget besök gick toppenbra, noll hål!!! och det är många år sedan jag gick hem med bara en röntgen o en tandhygienistbehandling avklarad. SÅ HIMLA SKÖNT!!! Full av glädje och energi gick jag till min coach och hade en jättehärlig förmiddag. Och sedan - på em - hämtade jag en jätteglad och frisk son som TROTS att jag nämnde tandläkarbesöket fortsatte vara på gott humör. Helt otroligt. Så vi kilade ner på hans check up. Det gick lika strålande bra :-) Prinsen fick beröm och ni anar inte hur glad jag blev över detta också. Ju längre han får vänta med att våndas med nålar och borrar, desto bättre :-))))

OCH - mina vänner - DET BÄSTA AV ALLT: Jag känner mig frisk och energisk. Och det NJUTER jag av, det är så läääääääääääääääääääääänge sedan att det som sprudlar i mig är som en drog. Det känns som om jag vunnit tio miljoner på Lotto.

Nu ska jag gå o pussa min sötnos.

KRAM på er :-) (hoppas jag kan smitta av mig lite)