Idag är inte en bra dag.
Multipla lager av stress tynger.
Pengarna slut.
Arbetslös. Måste anmäla mig, vill inte.
Och blir jag arbetslös, måste jag ha sonen hemma mer.
Det blir ett moment 22, underbart att ha honom nära, men också jäkligt jobbigt att ha en sexåring hemma. Jag är för trött för att fixa det.
Krångel med nära vänner som inte mår bra.
Saker går sönder överallt.
Känner mig ensam om mina problem. Det är jag ju.
Och nu är det för mycket.
Borde gå till någon och prata men vet inte var jag ska börja eller vem jag ska gå till.
Sjunker...
God morgon! Jag var inne och skrev en kommentar här igår som jag tror att jag glömde trycka iväg ordentligt. Hur som helst, jag tycker absolut att du ska försöka komma iväg och prata med någon. Det hjälper! Var nu inte så stolt utan ta all hjälp du kan få. :-)
SvaraRaderaNär det gäller jobb så vill jag säga att det inte är hela världen om du måste ta ett tillfälligt jobb. Du vet vad du kan och du har din dröm om en egen firma och det förändras inte för att du jobbar någon annanstans under en period. Försök bara att hänga med i livets svängningar, rätt vad det är så har du fått ordning på saker och ting igen.
Jag tror på dig, du klarar det här. Kramar
Kram, kram, KRAM!
SvaraRadera/L
Hmmm...jag har oxå skrivit en kommentar som försvann...=/
SvaraRaderaJävla skitsituation du! Inte roligt alls.
Ja, du är ensam om DINA problem, men massor har liknande...jag t ex. Befinner mig oxå på ett sjunkande skepp...=(
Vi får helt enkelt stötta varandra...=)
Stor, varm kram till dig!