Allting kan hända

vindar kan vända på en kort sekund. Inget är givet, sådant är livet - tro på mig.

Så skrev jag när jag gjorde texten till ett bidrag vi skickade in till melodifestivalen för ett antal år sedan. Dessa rader dyker upp i mitt huvud när jag läser Lallis inlägg (se bloggar jag följer) om hur hon just förlorat en vän och dennes dotter i en olycka.

Så är det ju. Vi har inga garantier här i livet. Särskilt inte några framtidsgarantier. Den enda vi kan göra är att ta tillvara på nuet. Här och nu.

Jag försöker göra det, åtminstone en stund varje dag. Jag njuter av prinsens närvaro, hans lilla hand i min, hans skratt och bus och LIV som han är fylld av. Till bristningsgränsen *ler*. Jag NJUTER verkligen. Och jag är så glad över att jag har förmånen, möjligheten att ha kommit så långt med mig själv i livet att jag insett att det är viktigt att vara tacksam - att se allt vackert som finns runtomkring en. Det jag måste lära mig är att vara i detta tillstånd oftare. Jag har ont överallt just nu, är stressad över både det ena och det andra. Och på något sätt vill man gärna kommunicera det till världen. Hallå. Här är jag. Jag mår skit. Men samtidigt VET jag att det bara förstärker själva "skit-känslan". Allt bär en vibration. Och jag behöver sannerligen bra vibrationer. Och det FINNS bra vibrationer att ta till - men det krävs att jag bryter gamla tankemönster :-)

Idag kom jag äntligen ut på en promenad igen. Och i lurarna hörde jag hur en kvinna berättade hur hon var "on the brink of desperation", men att hon insåg att det var fel att lägga mer energi i det. Hon ville bryta sitt seende, hon föredrog att vara "on the brink of appreciation". Det uttrycket fick mig att le hela eftermiddagen :-) SÅ viktigt! Att byta fokus.

Natti goingar!