Idag hjälpte jag en väninna med hennes flyttstök. Vi transporterade lådor från gamla till nya lägenheten och packade upp dem. Det kändes så härligt att träffa E igen. Vi packade och skvallrade och utbytte tankar om livet. Jag lämnade henne med en känsla av att ha gjort något gott.
Sedan hämtade jag min son på skolan. Han är snart sex år gammal, en underbar liten kille som tillbringar varannan helg hos sin pappa. Sötnosen kom springande över skolgården, på ett särdeles gott humör. Kvittrade som en fågel. Jag kände, som jag ofta gör, att han är en välsignelse i mitt liv. En källa till glädje. Självklart är inte vårt vardagsliv en dans på röda rosor jämt. Men varenda dag tackar jag för att jag får ha honom hos mig.
Vid hemkomst dök en VVS-man upp i min trapp, som just nu anlitats av fastighetsägaren. Han följde med mig upp och kollade vattentrycket som varit under all kritik i fem års tid. På fem minuter trollade han och helt plötsligt har jag varmvatten som forsar. Jag talade om för honom att han gjort något mycket viktigt, något mycket värdefullt, att han faktiskt förbättrat min vardag. Jag tackade honom från hjärtat. Han blev tårögd och mycket glad. Det är inte svårare än så - att göra gott. Han för mig. Jag för honom. Underbart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir glad om du skriver en rad :-)