Hmm.
Besöket hos den gode sjukgymnasten blev snarlikt föregående besök.
Jag låg där och dreglade på britsen och vrålade och knäcktes åt alla håll o kanter. Sedan tryckte han på en punkt bakom örat och en nere vid svanskotan (då menar jag inåt skrevan...) och frågade vilken som gjorde ondast. Jag skojar inte, jag höll på att smälla av. Inte av lycka. AAAAAAAJJJJJJJJ. Örat gör ondast. Nej vänta. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJJJ, rumpan. Sedan flåsade jag igen, dreglade, gnällde och skrattade högt. Herregud vilken cirkus.
Sedan sätter jag mig upp. Ställer mig upp. Får känna efter.
Nu ber han mig ta av mig mina kläder.
Sicken jäkla tur att jag duschat o rakat benen. Hahaha.
Jag har det på läpparna, men håller det inne. "Kan du sätta på lite musik först" ;-)
Nej, inte naken såklart. Jag stod där i BH o trosor o han fortsatte dra längs olika meridianer på kroppen. My God. Man känner sig lite utelämnad.
Sedan sa han att det kan bli lite värre några dagar innan det blir bättre.
Yes indeed. Kände mig mjuk och glad i några timmar. Men nu kan jag för fasen knappt sitta här på stolen. Ont i rumpan, nacken och ryggen (o axeln såklart).
Men jag ska bli bra nu. Har bestämt mig för det. Inget om. Han sa: "Tänk om du blir bra nu". Jag svarade: "Inget OM. Jag kommer bli bra nu. Punkt." Tror han gillade det :-) Ny tid nästa vecka. Cheezus.
Näeh, alltså, det blir tidig sänggång här. Är mör. Minst sagt. Men på gott humör *fniss*. Kram på er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Blir glad om du skriver en rad :-)