Idag har jag tagit ett stort kliv.
För mig själv. Ett stort beslut som värkt fram under 44 års tid. Eller, kanske under 30 års tid iallafall. Jag har brottats med det länge. Men nu är det dags.
Jag ringde till vårdcentralen och bokade tid.
Jag vill ha en konsultation om min byst. Jag vill få en bröstförminskning genomförd. Jag vill bli den jag alltid varit i mitt huvud. Lättare, rörligare. Fri från värk.
Rädslan har satt käppar i hjulet. Tänk om jag opererar mig och inte vaknar upp ur narkosen. Rädslan för att lämna prinsen ensam. Men så kan jag ju inte leva mitt liv. Jag inser det. Jag måste göra det som är rätt för mig.
Jag vill få lugn o ro i min skalle, jag vill få den kropp jag alltid haft just i mitt huvud. Jag vill kunna springa, hoppa, köpa BH och bikini som alla andra. Ha kläder utan att se höggravid ut jämt.
Jo, tamejtusan.
Veckan innan midsommar ska jag dit. Det kan ju ta år, om de nu godkänner mig och skickar remiss inom Landstinget. Men bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.
Yieeehaaaaaa! Modiga, modiga jag.
Bra! Klokt!
SvaraRaderaHeja dig!
SvaraRadera