För fet för ett fuck

är jag just nu. Bara smaskar o äter på än det ena än det andra. Gott för stunden, men det ger mig långvarig olycka. Det gäller bara att komma igång med viktfokus. Jag vet det. Men det är så jädrans svårt när man går hemma hela tiden. Ständig tillgång till kyl o frys. Och så är all mat o all matlagning så TRÅKIG.

Men men, jag får njuta av njuteriet så att säga. Är just nu lite luddig på ett och ett halvt glas vin o det är rätt så skönt faktiskt. I morse trodde jag det var söndag, men sedan kom jag på vilken dag det var och det kändes toppen. I morgon är vi kvar inomhus tror jag, jag ska väl försöka ge mig ut en stund och skotta fram bilen inför avfärd till skolan på måndag.

Ha en skön kväll allihop!

Så gött

som en gammal västgöte säger. Anna Haags silver letade sig in i varenda liten glädjevrå. Jag vrålade tyst men intensivt JAAAAAAAAAAAAAAAAA här i soffan och tårarna föll. Det är så härligt med historier där folk som kämpat länge äntligen får ett genombrott. Och vilken go tjej hon verkar vara. Nu kommer jag att somna med ett stort leende på läpparna.

Oh my God

En väninna på FB blev idag fan av Oh my God. Vad är detta? undrade jag nyfiket. Gick in o kikade på FB-gruppen. Oh my God är en film som tydligen gått upp på vissa biografer i slutet av förra året men som kommer ut på DVD i april. En filmare har rest världen runt och intervjuat människor om deras syn på Gud. I trailern visas otroligt vackra bilder, de olika människornas intervjuer vävs samman av kraftfull musik. Inte helt olikt den i The Secret och när jag ser att Hay House ger ut filmen kan jag inte annat än att gissa att de använt samma kompositör. Hursomhelst, jag älskar ju filmer som behandlar frågor som dessa och kommer garanterat köpa den där filmen när den kommer ut.

Filmen ledde mig vidare i Googlandets värld och plötsligt hittade jag ett blogginlägg om denna film och ännu en film som givits ut nyligen: Religulous. Även detta filmklipp gör mig nyfiken. Helt klart verkar den senare granska galenskapen med religion mer än något annat, den har en helt annan ton. Men den är byggd med samma byggstenar, intervjuer med människor inom olika religioner. Vill verkligen se den också.

Vid fortsatt surfande hittade jag till en site i min smak: beliefnet.com. Här finns det mycket att hämta för den som söker i och utanför sig själv. Här hittar du bland annat Beliefnet Film Awards där en bunte inspirerande, hyfsat nya filmer presenteras med trailers. Åh så härligt. Sådant här går jag i gång på. Spring in o kika om ni har tid o lust!







Kram på er!

Ännu en underbar kommentar

Prinsen och jag gick ner på stan igår för att äta lunch o handla lite. Två dagars sjukstuga krävde lite aktivitet och lite luft.

Prinsen skuttar fram på gatan i snömodden. Efter några minuter stannar han och kippar efter luft och håller sig i sidan.
- Mamma, vänta! Jag har häng.
- Häng? Menar du håll?
- Ja

:-)

Det OSar

Älskar olympiader. Massor av härliga tävlingar i ett komprimerat format. Men efter några dagars arrangörsmissar som nu kröntes med Anjas osannolikt otäcka krasch får OS en fadd smak. Redan. Klart jag tittar vidare, klart jag hejar. Jag hoppas bara att alla deltagare får hålla sig friska och komma hem välbehållna. Det är ju bara sport.

*gluttar vidare med sönderbitna nagelband och halv nackspärr efter Anjas lopp*

Avundsjuka

Under de senaste dagarna har jag tittat på hela säsongen av Bachelorette som gick i USA förra hösten. Jag är ju, som sagt, något av en romantiker och älskar program där folk visar känslor och där kärleken flödar. Jillian, huvudpersonen i serien, är en underbar tjej. Hon är vacker på ett skönt sett, hela hennes glada och bubbliga person strålar igenom henne. Jillian är en tjej med aptit på livet, hon vågar enormt mycket saker, kastar sig ut i fysiska utmaningar utan att blinka. Hon är dessutom otroligt vacker i övrigt, smal, brunbränd, klär sig snyggt. Men mest av allt har hon ett varmt hjärta och bryr sig om de människor hon kommer i kontakt med.

Jag känner hur avundsjukan poppar upp i kroppen. Jag vill också se ut så där, ha en lätt och frisk och vacker kropp. Jag vill också vara sådär modig. Jag vill också ha den där aptiten på att testa nya grejor som hon har. Jag vill också tro att livet är lätt att leva och att man kan få och skapa det man sätter fokus på. Jag vill vara mer sorglös och framåt. Jag vill vara en sådan där likeable person som går hem i alla läger. Jag vill också hitta en man som hennes, en varm, seriös, mogen och härlig person.

Idag såg jag ett hus som min kära väninna IRL tillika bloggarvän kikat på med sin man. Ett fantastiskt hus. Många rum, fräscht inrett. Utgångspris runt 6,5 miljoner kronor.

Återigen känner jag den där avundskänslan. Det är inte helt behagligt att känna så. Det är en känsla av sorg blandat med bitterhet. Den är tärande. Men att känna avund i flera olika sammanhang flera gånger i rad ger mig också insikten om att det är BRA att känslorna visar mig vägen. De visar för mig vad jag saknar och vad jag drömmer om och vad jag skulle vilja ha mer av. De visar mig också vad jag skulle vilja vara mer av och även mindre av.

Transportsträckan från här och nu till drömmen kan tyckas enormt lång. Men jag har ju någonstans en tro på att vi kan få, skapa och attrahera det vi vill i livet - bara vi blir klara över vad vi vill. Så - jag får helt enkelt se detta som ännu en möjlighet till transformation, till att komma ett steg närmre den framtid jag önskar.

Sedan vet jag att en stor del av jobbet för att förändra energin är att vara tacksam över det jag har idag. Inte sådär "nu-måste-jag-vara-tacksam-för-det-är-det-man-måste"-tacksam, utan en genuin känsla. Och det finns så fina saker i mitt liv som jag är tacksam över.

Alltså: Avundsjuka - AHA! - Det här önskar jag - Det här är jag tacksam över idag :-)

Är du ett freak?

Jag är lite smått besatt av Lady Gaga just nu. Hennes låtar sätter sig som tuggummi i min hjärna och jag blir glad och upprymd varenda gång jag hör dem. Hon är lite smågalen och står för det. Men samtidigt är hon också en grymt begåvad låtskrivare och artist. Eftersom jag själv håller på med musik går jag nästan ner i brygga när jag ser och hör hennes begåvning. En hel del av er håller nog inte med. Men om man forskar lite så ser man även människan bakom och varför hon är som hon är. I intervjun nedan hos Ellen säger fröken Gaga att hon inte använder dessa galna outfits för att få folk att skriva och prata och köpa låtarna. Nej, hon gör det för att det är den hon är. Under skoltiden kände hon att hon inte passade in i mallen. Och nu skapar hon ett utrymme för sina fans att också få vara de freak de är. Underbart. Idag ska jag fundera lite grann över vilket freak jag egentligen är och på vilket sätt jag sticker av från normen och skulle vilja sticka av mer. På vilket sätt är du annorlunda?

My funny valentine

Här är det så gott som obefintligt med Valentine-firande. Dagar som dessa saknar jag en partner. Inte så mycket för paket och presenters skull (även om jag gillar sånt) utan snarare för bekräftandet och firandet av kärleken. Jag är ju en romantiker i själ och hjärta. Men jag har inte varit redo för ett förhållande igen. Det spirar dock lite hopp i mitt hjärta just nu. Kanske blir det rum för sådant i år, kanske jag har mod nog att dela mitt hjärta med någon annan. Vi får väl se.

Jag firar mig själv istället, med en riktig latmansdag. Tänker inte röra en fena för mycket. Det blir filmer och böcker o myspys i soffan. Kram på er allihop och hoppas att kärleken finns i era liv på ett eller annat sätt. (Jag har ju prinsen och även om han är hos pappa nu så är det med STOR tacksamhet jag tänker på honom. Där snackar vi 100% kärlek i en liten förpackning.)

Distraktioner

Fick ett klipp sänt till mig på nätet från en spännande konferens som hölls i Kanada, Engage Today. Där pratar en man om att företagens största problem idag är alla distraktioner, att få folk att ägna sig åt det de verkligen ska göra. Ett intressant klipp. Jag vet ju själv hur viktigt det är att verkligen komma in i det man håller på med för att känna flow och glädje. Men det är ju otroligt sant det där. Det finns så mycket som distraherar oss och avleder oss från att verkligen koncentrera vårt fokus till det vi håller på med.

Efter en skön sovmorgon halkade jag in på en intervju i TV4 med James Elroy, författaren. Intressant att jag för ca ett halvår sedan vaknade med just detta namn i huvudet. Hade ingen aning om vem James Elroy var, fick googla. Och nu kom det en intervju. En väldigt speciell man, en speciell intervju tycker jag. Även han pratade om att han inte använder mobil eller dator. Han ser inte på TV heller eller läser tidningar. Han väljer att koppla bort det som händer i världen, för det avleder hans uppmärksamhet från det han vill göra, vilket är att skriva böcker. När han inte skriver ligger han i sängen o grubblar. Lite Dalai Lamiskt kan tyckas, men ändå, det finns något i det där som talar till mig just nu. För jag är så BRA på att ha TV:n på, att multitaska på datorn, att bara sitta här och låta tiden gå. Men å andra sidan finns det inte så mycket annat jag längtar efter att lägga tiden på. Inte just nu iallafall.

Snart ska jag iallafall lyfta rumpan från stolen o ta mig in till Sthlm för en fikastund med en väninna o därefter ett besök hos frisören. Och ikväll är det ju melodifestival och skidskytte i OS = längtar. Har det bra med andra ord o hoppas ni har det med.

I himlen

Morgonkonversation med prinsen:

- I eftermiddag ska du till pappa prinsen.
- Ja. Jag kommer att sakna dig mamma.
- Jag kommer att sakna dig också sötnos. Det vet du.
- Om jag dör kommer du att sakna mig också?
- Ja såklart. Men säg inte så, jag kommer att dö före dig, när vi båda är gamla.
- Då kommer jag sakna dig också.
- Jag förstår det, jag kommer att sakna mina föräldrar också när de dör, jättemycket. Men det är en del av livet.
- Men vi kommer att träffas igen i himlen?
- Jajamensan
- Fast jag tror inte det är lika roligt i himlen. Där ska man väl bara vakta Gud?

:-)